E♭-dur (Ess-dur) – definition, tonart och tre b-förtecken
E♭-dur (Ess-dur): definition, tonart, tre b‑förtecken samt relationer till c‑moll och e‑moll. Lär dig skalan, vanliga ackord och praktiska tips för spel och notläsning.
E♭-dur är en musikalisk durskala som börjar på tonen E♭. Dess nyckel signatur har tre flats: B♭, E♭ och A♭. I notation skrivs tonarten ofta som "E♭" eller "Eb".
Skalan E♭-dur (stegvis): E♭ – F – G – A♭ – B♭ – C – D – E♭. På piano motsvarar detta att tre av tonerna (B, E och A) sänks med ett halvt steg.
Relativ och parallell
Begreppet relativa dur förekommer i länktexten ovan; i detta sammanhang är korrekt relation att E♭-dur har c-moll som sin relativa moll (de två tonarterna delar samma tonartsförtecken). Dess parallella moll är däremot E♭-moll (alltså molltonarten som har samma grundton E♭). Observera att e-moll är en annan tonart (E-moll) och inte parallellmoll till E♭-dur.
Diatoniska ackord (treklanger) i E♭-dur
- I (tonika): E♭ (dur)
- ii: Fm (moll)
- iii: Gm (moll)
- IV: A♭ (dur)
- V: B♭ (dur)
- vi: Cm (moll)
- vii°: Ddim (förminskad)
Karaktär och användning
E♭-dur uppfattas ofta som varm och majestätisk och används i många orkester- och brassammanhang eftersom tonarten passar naturligt för bleckblåsinstrument (t.ex. trumpet och valthorn). Den är vanlig i fanfarer, symfonisk repertoar och solokonserter.
Några berömda verk i E♭-dur
- Ludwig van Beethoven – Symfoni nr 3 "Eroica" (E♭-dur)
- Ludwig van Beethoven – Pianokonsert nr 5 "Emperor" (E♭-dur)
- Joseph Haydn – Trumpetkonsert (E♭-dur)
Notering och enharmoniska motsvarigheter
Den enharmoniska motsvarigheten till E♭-dur är D♯-dur, men D♯-dur har ett opraktiskt tonartsförtecken (många kors) och används mycket sällan. Därför föredras E♭-dur i praktisk notation.
För musiker: tänk på att transponerande instrument (t.ex. B♭-klarinett eller B♭-trumpet) kommer att kräva omräkning vid uppspelning eller arrangering; E♭-dur är ett vanligt och bekvämt val för många blåsare.
Skalor och tonarter
| Diatoniska skalor och tonarter | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| I tabellen visas antalet spetsar och dalar i varje skala. Mindre skalor skrivs med små bokstäver. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Frågor och svar
F: Vad är E♭ major?
S: E♭-dur är en musikalisk durskala som börjar på tonen E♭.
F: Hur många bollar finns det i dess tonart?
S: Dess nyckel signatur har tre flats.
Fråga: Vad är den relativa durskalan för E♭-dur?
S: E♭-durens relativa dur är c-moll.
Fråga: Vad är parallellmoll i E♭-dur?
S: E♭-durens parallella moll är E♭-moll.
Fråga: Finns det någon skillnad mellan en relativ och en parallell moll?
S: Ja, ett relativt moll avser den sjätte graden av den överordnade skalan, medan ett parallellt moll innebär att man spelar samma toner som den överordnade skalan men börjar från dess tredje grad.
F: Kan du ge ett exempel på en annan musikalisk skala med tre bollstreck i tonartssignaturen?
S: B-dur har tre flats i sin tonart.
Sök