Grameen Bank

Historia

Muhammad Yunus, bankens första medlem, doktorerade i ekonomi vid Vanderbilt University i USA. Under hungersnöden i Bangladesh 1974 gav han ett litet lån på 27 dollar till en grupp på 42 familjer så att de kunde tillverka små föremål och sälja dem utan att vara skyldiga för mycket pengar. Yunus trodde att mycket färre människor skulle vara fattiga runt om i Bangladesh om de kunde få små lån.

Grameen Bank ("byarnas bank" på bengali) är en produkt av Yunus idéer. Banken började som ett forskningsprojekt av Yunus och Rural Economics Project vid Chittagonguniversitetet i Bangladesh. De gav ut några små lån och väntade på vad som skulle hända. År 1976 blev byn Jobra och andra byar runt Chittagongs universitet de första platserna där Grameen Bank lånade ut pengar till människor. Banken var mycket framgångsrik och med stöd från Bangladeshs huvudbank gav den lån till Tangaildistriktet (norr om huvudstaden Dhaka). Bankens framgång fortsatte och den gav snart lån i många områden i Bangladesh. Den 2 oktober 1983 gjorde Bangladeshs regering projektet till en oberoende bank. Bankirer från ShoreBank, en bank för samhällsutveckling i Chicago, hjälpte Yunus genom att göra Grameen Bank till en del av Shorebank med pengar från Ford Foundation. Efter översvämningen i Bangladesh 1998 kunde många människor inte betala sina skulder till Grameen under några år. I början av 2005 hade banken lånat ut över 4,7 miljarder dollar till fattiga människor.

Grameen Bank lånar nu ut pengar till fattiga människor i hela Indien. År 2006 fanns det över 2 100 Grameen Bank-kontor i Indien. Framgången har inspirerat liknande projekt i mer än 40 länder runt om i världen och har fått Världsbanken att ta initiativ till att finansiera projekt av Grameen-typ.

Banken får hjälp med pengar. I mitten av 1990-talet började banken få större delen av sin finansiering från Bangladeshs centralbank. På senare tid har Grameen börjat låna pengar. Bangladeshs regering garanterar att de pengar som Grameen Bank lånar kommer att betalas tillbaka.

Nobelpristagaren Muhammad Yunus, bankens första medlem.

Hur banken fungerar

16 beslut

1.        Vi ska följa och främja Grameen Banks fyra principer: Disciplin, enighet, mod och hårt arbete - i alla delar av våra liv. 2.        Välstånd ska vi ge till våra familjer. 3.        Vi ska inte bo i förfallna hus. Vi ska reparera våra hus och arbeta för att bygga nya hus så snart som möjligt. 4.        Vi ska odla grönsaker året runt. Vi ska äta mycket av dem och sälja överskottet. 5.        Under planteringssäsongerna ska vi plantera så många plantor som möjligt. 6.        Vi ska planera för att hålla våra familjer små. Vi ska minimera våra utgifter. Vi ska ta hand om vår hälsa. 7.        Vi ska utbilda våra barn och se till att de kan tjäna pengar för att betala sin utbildning. 8.        Vi ska alltid hålla våra barn och miljön rena. 9.        Vi ska bygga och använda grop-latriner. 10.     Vi ska dricka vatten från rörbrunnar. Om det inte finns tillgängligt ska vi koka vatten eller använda alun. 11.     Vi ska inte ta emot någon hemgift vid våra söners bröllop, och vi ska inte heller ge någon hemgift vid vår dotters bröllop. Vi ska hålla vårt centrum fritt från hemgiftens förbannelse. Vi ska inte praktisera barnäktenskap. 12.     Vi ska inte göra någon orättvisa mot någon, och vi ska inte heller tillåta någon att göra det. 13.     Vi ska gemensamt göra större investeringar för att få högre inkomster. 14.     Vi ska alltid vara beredda att hjälpa varandra. Om någon är i svårigheter ska vi alla hjälpa honom eller henne. 15.     Om vi får kännedom om att disciplinen inte respekteras i något centrum ska vi alla åka dit och hjälpa till att återställa disciplinen. 16.     Vi ska delta i alla sociala aktiviteter tillsammans.

Grameen Bank är mest känd för solidarisk utlåning. Banken har också en uppsättning värderingar som i Bangladesh har förkroppsligats genom de sexton besluten. På varje filial av Grameen Bank reciterar låntagarna dessa beslut och lovar att följa dem.

Det finns solidarisk utlåning i över 43 länder. Varje låntagare måste tillhöra en grupp med fem medlemmar, men gruppen behöver inte ställa någon garanti för lånet. Lånet ges till endast en person men hela gruppen ska se till att pengarna betalas tillbaka. Varje medlem måste betala för sitt eget lån, men om de har problem kan gruppen hjälpa dem att betala eftersom gruppen inte skulle få några fler lån från Grameen om alla gruppens lån inte betalades.

Grameen Bank drar inte folk inför rätta om de inte kan betala, systemet bygger enbart på förtroende. Solidaritetsgrupper kommer överens med Grameen om att spara tillräckligt för extra betalningar om de inte kan betala varje gång.

Det är inte många kvinnor i Indien som kan få lån från storbankerna, så 97 procent av Grameens lån går till kvinnor. Kvinnor behandlas mycket illa i vissa länder, och grupper som Världsbanken undersöker om små lån hjälper kvinnor runt om i världen. Över 98 procent av Grameens lån har betalats tillbaka, men Wall Street Journal skriver att 20 procent av lånen tog mer än ett år längre tid än den överenskomna återbetalningstiden. Grameen säger att mer än hälften av låntagarna i Bangladesh (nästan 50 miljoner) nu har alla barn i skolåldern i skolan, alla hushållsmedlemmar äter tre måltider om dagen, har en ren toalett, ett regntätt hus, rent dricksvatten och kan betala 300 taka i veckan (cirka 4 US-dollar) för sina lån.

Programmet för bytelefonen

En av de saker som Grameen Bank gör för fattiga människor är Village Phone-programmet. Kvinnliga företagare kan starta ett företag som tillhandahåller en telefontjänst på landsbygden i Bangladesh. Village Phone-programmet tilldelades 2004 Petersburgpriset på 100 000 euro för teknik för utveckling. Development Gateway Foundation sade:

...Grameen har skapat en ny klass av kvinnliga entreprenörer som har tagit sig ur fattigdomen. Dessutom har Grameen förbättrat försörjningen för jordbrukare och andra som får tillgång till viktig marknadsinformation och livsnödvändiga kommunikationer som tidigare var oåtkomliga i omkring 28 000 byar i Bangladesh. Mer än 55 000 telefoner är för närvarande i drift och mer än 80 miljoner människor har tillgång till marknadsinformation, nyheter från släktingar med mera.

Program för kämpande medlemmar

År 2003 startade Grameen Bank ett nytt låneprogram, som skiljer sig från solidaritetsgruppen, för att hjälpa tiggarna i Bangladesh. Detta program är avsett att ge små lån till tiggare. Lånen kostar endast lånebeloppet och återbetalningen tar lång tid, till exempel kan en tiggare som tar ett litet lån på cirka 100 taka (cirka 1,50 US-dollar) endast betala 2,00 taka (cirka 3,4 US-dollar) per vecka och endast betala tillbaka 100 taka.

Banken tvingar inte tiggarna att sluta tigga, utan försöker få dem att sälja varor till låga priser. Enligt en av bankens chefer i Global Microcredit Summit 2006 hade omkring 73 000 tiggare i maj 2006 tagit lån på 58,32 miljoner taka (cirka 833 150 US-dollar) och betalat tillbaka 34,78 miljoner taka (cirka 496 900 US-dollar).

Statistik

Grameen Bank ägs av dem som lånar pengarna, oftast kvinnor. Låntagarna äger 94 procent av banken och de övriga 6 procenten ägs av Bangladeshs regering.

I oktober 2007 hade banken 7,34 miljoner låntagare, varav 97 procent var kvinnor. Antalet låntagare hade mer än fördubblats sedan 2003, då banken endast hade 3,12 miljoner medlemmar. I oktober 2007 hade banken över 24 703 anställda och 2 468 filialer som täckte 80 257 byar. År 2003 täcktes 43 681 byar. Sedan starten har banken lånat ut 347,75 miljarder taka (6,55 miljarder US-dollar). 313,11 miljarder taka (5,87 miljarder US-dollar) har återbetalats. Enligt banken återbetalas 98,35 procent av lånen. År 1998 återbetalades 95 % av lånen. Många kritiker ifrågasätter dock denna återbetalningsgrad och den definition som Grameen använder för att komma fram till denna grad.

Nobels fredspris

Grameen Bank fick utmärkelser som Bangladesh Independence Day Award 1994. Bankens mest kända utmärkelse fick den 13 oktober 2006, då Nobelkommittén tilldelade Grameen Bank och dess första medlem, Muhammad Yunus, 2006 års Nobels fredspris "för deras ansträngningar att skapa ekonomisk och social utveckling underifrån". Nobelstiftelsen säger:

Från en blygsam början för tre decennier sedan har Yunus, först och främst genom Grameen Bank, utvecklat mikrokrediter till ett allt viktigare instrument i kampen mot fattigdom. Grameen Bank har varit en källa till idéer och modeller för de många institutioner på mikrokreditområdet som har uppstått runt om i världen.

Mosammat Taslima Begum använde sitt första lån på 16 euro (20 dollar) från banken 1992 för att köpa en get och blev därefter en framgångsrik företagare och en av bankens valda styrelseledamöter. Hon tog emot Nobelpriset för Grameen Bank den 10 december 2006 vid prisutdelningen i Oslo stadshus.

Grameen Bank är det enda företag som har fått Nobelpriset. I ett tal vid presentationsceremonin sade professor Ole Danbolt Mjøs, ordförande för den norska Nobelkommittén, att den norska Nobelkommittén genom att ge priset till Grameen Bank och Muhammad Yunus ville öka kontakterna med den muslimska världen, hjälpa kvinnor och bekämpa fattigdomen.

Folket i Bangladesh var mycket glada över Nobelpriset. Vissa kritiker hävdade att priset bekräftar nyliberalismen.

Relaterade grupper

Grameen Bank har vuxit till över två dussin grupper som kallas Grameen Family of Enterprises. Dessa grupper omfattar Grameen Trust, Grameen Fund, Grameen Communications, Grameen Shakti (Grameen Energy), Grameen Telecom, Grameen Shikkha (Grameen Education), Grameen Motsho (Grameen Fisheries), Grameen Baybosa Bikash (Grameen Business Development), Grameen Phone, Grameen Software Limited, Grameen CyberNet Limited, Grameen Knitwear Limited och Grameen Uddog (ägare av varumärket Grameen Check).

Den 11 juli 2005 noterades Grameen Mutual Fund One (GMFO) som ett första offentligt erbjudande. GMFO är en av de första ömsesidiga fonderna i sitt slag och kommer att göra det möjligt för de över fyra miljoner medlemmarna i Grameen-banken, liksom för icke-medlemmar, att köpa sig in på Bangladeshs kapitalmarknader. Grameen-gruppen är värd över 7,4 miljarder US-dollar.

Grameen Foundation bygger på Grameen Banks arbete i Bangladesh och vill dela med sig av Grameens idéer och skynda på mikrokrediter till världens fattigaste människor. Grameen Foundation USA, som har ett A-betyg från Charity Watch, stöder mikrofinansieringsinstitut världen över med lånegarantier, utbildning och tekniköverföring. Sedan 2006 stöder Grameen Foundation mikrofinansieringsinstitut i följande regioner:

• Asien och Stillahavsområdet: Bangladesh, Kina, Indonesien, Indien, Pakistan, Filippinerna, Saudiarabien, Östtimor, Indonesien, Pakistan, Östtimor.
• Amerika: Bolivia, Dominikanska republiken, El Salvador, Haiti, Honduras, Mexiko.
• Afrika: Egypten, Marocko, Nigeria, Rwanda, Tunisien, Uganda.

En del människor håller inte med om Grameen

Sudhirendar Sharma, en utvecklingsanalytiker, säger att Grameen Bank har "försatt fattiga samhällen i en evig skuldfälla" och att den slutliga vinsten går till de företag som säljer kapitalvaror och infrastruktur till låntagarna. Bangladeshs premiärminister Sheikh Hasina, som sade: "Det finns ingen skillnad mellan ockrare [Yunus] och korrupta människor". Hasina säger också att banken vill ha för mycket i gengäld för lånen. Lån från Grameen Bank kostar mer än större banker, cirka 20 procent i ränta. Jeffrey Tucker från Mises Institute säger att Grameen Bank inte är tillräckligt bra för Indiens ekonomi och att det är ett sätt att ge pengar till människor som inte arbetar.

Relaterade sidor

• Grameen Foundation, som kopierar Grameen Bank-modellen runt om i världen.
• Grameen Foundation Australien
• Islamisk bankverksamhet
• Opportunity International
• Vikram Akula, mikrofinansieringsinstitut med Grameen Bank som förebild