Lungödem — vätskeansamling i lungorna

Samlad översikt över lungödem: vad det är, hur det uppstår, vanliga orsaker, typiska symtom, diagnostik och behandling samt viktiga skillnader mellan typer av ödem.

Författare: Leandro Alegsa

20-04-2026

Lungödem betyder att det samlas onormal mängd vätska i lungorna. Termen kommer från ordet ödem (svullnad) och beskriver framför allt vätskeansamling i lungornas interstitiella vävnad och alveolerna. När alveolerna fylls med vätska minskar lungornas förmåga att ta upp syre till blodet, vilket leder till andningssvårigheter och otillräcklig syresättning vid inandning (andas in).

Patofysiologi och huvudtyper

Lungödem delas ofta in i två huvudkategorier: kardiogent och icke-kardiogent. Kardiogent lungödem orsakas av ökat hydrostatiskt tryck i lungkärlen, vanligen till följd av vänsterkammarsvikt eller akut hjärtinfarkt. Icke-kardiogent lungödem beror istället på ökad kärlpermeabilitet, som vid akut respiratoriskt distressyndrom (ARDS), inhalation av toxiner, eller svår inflammation.

Orsaker och vanliga situationer

Hjärtsvikt eller akut kranskärlssjukdom (kardiogent)
Allvarlig lunginflammation eller ARDS (icke-kardiogent)
Höghöjdssjukdom (hög höjdspulmonärt ödem)
Nedsatt njurfunktion med vätskeöverskott
Toxiska gaser, inhalation av rök eller drogöverdos

Symtom och kliniska tecken

Tidig varning är andfåddhet som snabbt försämras, ofta i vila eller när patienten ligger ner (ortopné). Andra tecken är snabb andning, pipande eller rasslande andning (krepitationer), hosta med skummande eller rosa sputum och blek eller blåaktig hud vid allvarlig syrebrist. Tecken på bakomliggande hjärtsjukdom kan förekomma, liksom snabb hjärtfrekvens.

Utredning och behandling

Diagnos bygger på klinisk bedömning, lungauskultation, röntgen av bröstkorgen och blodprov inklusive syremätning. Hjärtstatus utreds ofta med EKG och ekokardiografi. Akut behandling riktas mot att förbättra syresättningen (syrgas, CPAP eller mekanisk ventilering) och minska vätsketrycket i lungkretsloppet. Diuretika, vasodilatorer och ibland inotropa läkemedel används vid kardiogent ödem. I icke-kardiogena fall behandlas den underliggande orsaken och stödbehandling ges i intensivvård.

Betydelse, prognos och förebyggande

Lungödem kan vara livshotande och kräver snabb vård. Prognosen beror på orsak och hur snabbt behandling sätts in. Förebyggande åtgärder inkluderar god behandling av hjärtsvikt, kontrollerad vätskebehandling vid sjukhusvård, gradvis acklimatisering vid höghöjdsexponering och undvikande av kända toxiner.

Viktiga särskiljanden och noteringar

Lungödem måste särskiljas från andra orsaker till andningsbesvär, som pneumoni, pleuravätska eller kroniska obstruktiva lungsjukdomar. Snabb diagnostik och differentiering mellan kardiogent och icke-kardiogent ödem påverkar val av behandling. För mer detaljerad information och riktlinjer, se respektive ämnesöversikt: vätska, lungorna, ödem, andas in, alveolerna, blodet och syretransport.

Orsaker

Den vanligaste orsaken till lungödem är hjärtsvikt på vänster sida av hjärtat. Hjärtats vänstra sida ska pumpa blod till hela kroppen. Om den vänstra sidan av hjärtat är för svag för att göra detta kommer blodet att backa upp i lungorna. Detta kallas kardiogent lungödem. ("Kardiogen" betyder "orsakat av hjärtat".)

Andra icke kardiogena orsaker till lungödem är:

Överbelastning av vätska: När en person med njursvikt äter för mycket salt eller dricker för mycket vätska. Eftersom njurarna inte kan filtrera bort vätskor som de normalt gör, samlas vätskan i lungorna.
Inandning av rök
Drunkning i saltvatten
High-Altitude Pulmonary Edema (HAPE), som inträffar när människor befinner sig på mycket höga höjder, t.ex. vid bergsbestigning.
Hypotermi (mycket låg kroppstemperatur)
Akut andningssyndrom, orsakat av någon form av lungsjukdom (t.ex. lunginflammation eller blodförgiftning) eller skada (t.ex. rökinhalation).
Lungemboli, där en blodpropp från en del av kroppen vandrar till lungorna.
Skada på bröstet eller lungorna
Infektioner orsakade av virus, som denguefeber.
Dåliga reaktioner på droger, inklusive illegala droger som heroin och kokain och lagliga läkemedel som aspirin.

Symtom

Symtom på lungödem kan vara:

Andningssvårigheter
Ortopné (andningen är svårast när man ligger ner)
Paroxysmal Nocturnal Dyspnea (detta innebär att andningssvårigheter kan väcka personen när han eller hon sover på natten).
Rosa, skummande sputum
En läkare kan höra rallar när han/hon lyssnar på andningsljud med ett stetoskop.

Flash lungödem

Flash-lungödem är en medicinsk nödsituation. Det är ett lungödem som kommer mycket snabbt. Vanligtvis tar det några timmar innan lungödemet utvecklas. Men i de värsta fallen av flash-lungödem kan en persons lungor fyllas helt med vätska på några minuter. Flash-lungödem kan också orsakas av att en person med lungödem flyttas eller läggs ner.

Behandling

Oavsett vad orsaken är kan lungödem behandlas med följande åtgärder:

Ge personen syre
Sitt personen rakt upp (det gör det lättare att andas).
Tvinga in luft i personens lungor (detta kallas ventilation) om det behövs.
Diuretika, som avlägsnar extra vätska från kroppen.
Läkemedel som nitroglycerin ("nitro"), som minskar trycket som orsakas av att vätska tränger in i lungorna. Nitroglycerin kan också göra blodkärlen i lungorna bredare, så att mer vätska får plats i dem; detta kan frigöra lite extra utrymme så att luft kan komma in i lungorna.

Andra behandlingar kan fokusera på orsaken till lungödemet. Om en person med njursvikt till exempel har fått i sig för mycket salt eller vätska kan han eller hon genomgå dialys för att ta bort den extra vätskan och saltet.