Schweiz Grand Prix (franska: Grand Prix de la Suisse, tyska: Großartiges Prix von der Schweiz) var en motorsporttävling i Schweiz. Under senare årtionden hölls tävlingen som ett Formel 1-lopp, men dess historia sträcker sig längre tillbaka än F1-serien.
Grand Prix-tävlingar i Schweiz inleddes 1934. Den klassiska banan för evenemanget var Bremgarten, belägen strax utanför staden Bremgarten och nära huvudstaden Bern. Schweiz Grand Prix räknades in i Europamästerskapet mellan 1935 och 1939 och blev senare en del av efterkrigstidens internationella racingkalender.
Bremgartenbanan och banans karaktär
Bremgarten var en snabb och tekniskt krävande bana, känd för sina högfartssektioner, trädklädda partier och varierande lysförhållanden. Banans träd och den omgivande skogen gjorde att ljus- och siktförhållandena kunde växla kraftigt under ett lopp, särskilt i skymning eller regn. Ytan och kurvbilden gjorde banan förrädisk; förare och mekaniker betonade ofta att Bremgarten var en av de farligaste banorna i sin tid.
Efterkrigstiden och slutet för Bremgarten som Grand Prix-bana
Bremgarten var hemmabana för Schweiz Grand Prix fram till 1954. Efter andra världskriget återupptogs tävlingar här, men den ökade farten i tävlingsbilarna och de växande kraven på säkerhet gjorde banan mindre lämplig för modern toppmotorsport. Detta, tillsammans med politiska beslut i kölvattnet av stora olyckor i internationell motorsport, påverkade banans framtid.
Förbudet efter Le Mans-olyckan
Som en följd av Le Mans-katastrofen 1955, då många åskådare omkom i en allvarlig olycka, infördes skärpta regler och i Schweiz vidtogs politiska åtgärder mot banracing. År 1958 infördes ett nationellt förbud mot viss organiserad banracing som ett uttryck för oro för åskådarsäkerhet och riskerna med hastighetssporter. Förbudet gjorde att större internationella banlopp inte längre kunde arrangeras inom Schweiz gränser, och arrangörer började i stället söka alternativ över gränsen.
Dijon-Prenois och de schweiziska Grand Prix-loppen i Frankrike
Trots förbudet återkom namnet Swiss Grand Prix vid några tillfällen – men då utanför Schweiz. Två välkända exempel är tävlingar på bana Dijon-Prenois i Frankrike. År 1975 kördes ett Swiss Grand Prix som ett icke-mästerskapslopp på Dijon-Prenois, och senare hölls ett F1-mästerskapslopp där 1982. Dessa arrangemang speglade hur arrangörer försökte bevara traditionen trots restriktionerna i hemlandet.
Senare förändringar och återkomst i modern tid
Förbudet mot banracing i Schweiz var länge mycket omfattande, men i takt med teknikens utveckling och växande intresse för hållbar motorsport förändrades opinionen. I mitten av 2010-talet öppnades möjligheter för undantag, särskilt för elektriska fordon. Politisk förändring gjorde det möjligt att tillåta tävlingar med eldrivna bilar, och detta banade väg för en återkomst av större internationella evenemang på schweizisk mark.
Ett konkret exempel är Formel E:s arrangemang i Schweiz. År 2018 genomfördes ett gatlopp i Zürich (Zürich E-Prix), vilket var den första större banracingtävlingen i landet på flera decennier. Evenemanget visade hur moderna, elektriska serier kunde bli accepterade i en annan säkerhets- och miljökontext än den som rådde på 1950-talet.
Arvet efter Swiss Grand Prix
Swiss Grand Prix och Bremgarten lever kvar i minnet som en del av motorsportens tidiga historia: exotiska banor, berömda förare och en era då banorna ofta låg nära städer och natur. Förbudet förändrade den schweiziska racingkulturen drastiskt, men under 2000-talet har landet i viss mån återfått internationella lopp genom nya tekniker och politiska reformer. Bremgarten själv förblir ett symboliskt namn för en period då hastighet och fara gick hand i hand.

