Dictyosteliderna är en
Dictyosteliderna är en grupp av cellulära slemformar, eller "sociala amöbor". De är mycket ovanliga eukaryota organismer. Under en stor del av sitt liv lever de som separata celler. I svåra tider samlas de sedan för att föröka sig som en fruktkropp. Fruktkroppen producerar sporer med skyddande väggar. De överlever och öppnar sig i bättre tider. Dessa organismer är alltså både encelliga och flercelliga.
Som separata amöbor äter de och delar sig normalt. De äter främst jordbakterier. När födan tar slut samlas de till en slags snigelliknande sak. Snigeln har en tydlig fram- och baksida. Den reagerar på ljus- och temperaturskillnader och har förmågan att röra sig. Under rätt förhållanden blir snigeln en sporokarp (fruktkropp). En stjälk håller upp en eller flera bollar av sporer. Dessa sporer är inaktiva celler som skyddas av hårda cellväggar. De blir till nya amöbor när det finns mat att tillgå.
Dictyostelium har använts som modellorganism inom molekylärbiologi och genetik. Den studeras som ett exempel på cellkommunikation, differentiering och programmerad celldöd. Forskning om Dictyostelium finns tillgänglig online på dictyBase.
En petriskål med Dictyostelium
Dictyosteliums livscykel
Aggregation i Dictyostelium
Amöborna aggregerar sig med hjälp av en signalmolekyl. En cell, kolonins grundare, börjar utsöndra signalen som svar på stress. Andra upptäcker signalen och reagerar på två sätt:
- Amöban rör sig mot signalen.
- Amöban utsöndrar mer signal.
Effekten av detta är att signalen vidarebefordras genom den närliggande populationen av amöbor. De flyttar sig till det område där signalkoncentrationen är högst.
Genom
Dictyostelium discoideums hela arvsmassa publicerades i Nature 2005. Det haploida genomet innehåller cirka 12 500 gener på sex kromosomer. Som jämförelse kan nämnas att det diploida mänskliga genomet har 20 000-25 000 gener (representerade två gånger) på 23 kromosompar.
Sexuell reproduktion
Sexuell utveckling kan ske när amöboidcellerna inte får någon bakteriell föda och när de befinner sig i mörker.
Parningen börjar med gametogenes. Då bildas små, rörliga könsceller som smälter samman och bildar en liten tvåkärnig cell. Volymen på den tvåkärniga cellen ökar sedan för att ge upphov till en gigantisk tvåkärnig cell. När tillväxten fortsätter sväller kärnorna och smälter sedan samman och bildar en sann diploid zygot jättecell. Under denna process genomgår amöborna kemotaxis mot jättecellens yta. Den zygota jättecellen tar upp de omgivande amöborna och smälter dem. Därefter bildar zygoten en makrocyst som förblir vilande under en tid innan groddning sker. När makrocysten gror släpper den ut många haploida amöboceller.
Klassificering
Dictyostelium discoideum upptäcktes först i en skog i North Carolina 1935 och klassificerades först som "lägre svampar" och senare i rikena Protista och Fungi. På 1990-talet accepterade de flesta forskare den nuvarande klassificeringen.
Amoebozoa betraktas nu som en separat klad på riksnivå och är närmare besläktad med både djur och svampar än med växter.
Modellvärdsorganism för Legionella
Dictyostelium delar många molekylära egenskaper med makrofager. Makrofager är den mänskliga värden för Legionella. Cytoskelettkompositionen hos D. discoideum liknar den hos däggdjursceller. Detsamma gäller de processer som drivs av dessa komponenter, t.ex. fagocytos, membrantrafik, endocytisk transit och vesikelsortering. Liksom leukocyter har D. discoideum kemotaxis. Därför är D. discoideum ett lämpligt modellsystem för att se hur värdcellsfaktorer påverkar Legionella-infektioner.
Frågor och svar
F: Vad är dictyosteliderna?
S: Dictyosteliderna är en grupp av cellulära slemmiga mögel, eller "sociala amöbor".
F: Hur förökar sig dictyosteliderna?
S: I svåra tider samlas dictyosteliderna för att föröka sig som en fruktkropp, som producerar sporer med skyddande väggar.
F: Är dictyostelider encelliga eller flercelliga organismer?
S: Dictyostelider är både encelliga och flercelliga. Under en stor del av sitt liv lever de som separata celler och samlas sedan för att föröka sig som en flercellig fruktkropp.
F: Vad äter dictyostelider?
S: Dictyosteliderna äter främst jordbakterier.
F: Vad händer när matförrådet tar slut för dictyosteliderna?
S: När födan tar slut samlas dictyosteliderna för att bilda en slags snigelliknande sak som kan reagera på ljus- och temperaturskillnader och förflytta sig.
F: Vad är en sporokarp?
S: En sporokarp är en fruktkropp som håller upp en eller flera bollar av sporer. Dessa sporer är inaktiva celler som skyddas av hårda cellväggar och blir till nya amöbor när det finns mat att tillgå.
F: Hur studeras dictyostelium?
S: Dictyostelium har använts som modellorganism inom molekylärbiologi och genetik, särskilt som exempel på cellkommunikation, differentiering och programmerad celldöd (apoptos). Forskning om Dictyostelium finns tillgänglig online på dictyBase.
