Slemformar är
Slemformar är livsformer som lever i regnskogen och på många andra platser i världen. De glider över marken och fallna trädstammar i jakt på föda. De sprider sporer, likt växter, som växer till nya slemformar.
De är ett sätt att leva, eller en livsform, som har utvecklats ett antal gånger. Eftersom de inte är en monofyletisk grupp har de delats in i flera olika fyler. De har vissa drag av svampar och vissa drag av protozoer. Detta diskuterades av Anton de Bary 1858.
De tillbringar en del av sitt liv som isolerade celler, men samlas när en kemisk signal frigörs. Då bildar de tillsammans en flercellig organism som förökar sig och producerar sporer. De är alltså både encelliga och flercelliga. Det är inte allt: den flercelliga formen förlorar sina cellväggar och blir ett syncytium. Detta är en organism med många kärnor men få eller inga cellväggar.
De enskilda cellerna är amöboida (amöba-liknande) och haploida (en uppsättning kromosomer, som våra könsceller). Det flerkärniga stadiet kallas plasmodium. Det är diploid och bildas genom sammanslagningar mellan par amöboida celler. Det får näring genom att fagocytera bakterier och matpartiklar.
När födotillgången minskar bildar plasmodiumet haploida celler genom meios, och dessa utgör grunden för sporerna. Sporerna bevaras och sprids sedan från en struktur som ett sporangium. Denna livscykel är typisk för den huvudgrupp som kallas Mycetozoa.
Slime mögel
Slimmad mögel som växer fram ur en papperskorg med vått papper
Slemsköldmos Stemonitis fusca i Skottland.
Slemmig mögel som äter konsolsvamp
Detta är fruktkroppen av Comatricha nigra. Det är inte en svamp, utan en amöbozoisk slemform.
Slemmig mögel Trichia varia
Taxonomi
Den moderna molekylärbiologin har genom sekvensanalys visat att slemmiga mögel inte är en monofyletisk grupp. De betraktades tidigare som svampar, men nu är de uppdelade i tre olika grupper, och ingen av dem är svampar. De är en formtaxa, som satts ihop på grund av att de delar vissa egenskaper. Relationerna mellan grupperna är ännu inte klarlagda.
Bikont
Bikonts är eukaryota celler med två flageller. Det finns tre grupper som oberoende av varandra har utvecklat slemformsformen.
- Acrasidae: slemmiga mögel som tillhör supergruppen Excavata.
- Labyrintulomyceter: slemmiga nät som tillhör supergruppen Chromalveolata. De är marina och bildar labyrintiska nätverk av rör i vilka amöbor utan pseudopoder kan färdas.
- Phytomyxea: parasitiska protister som tillhör supergruppen Rhizaria. De bildar också celler med mer än en kärna och är interna parasiter i växter (t.ex. klubbrotssjuka i kål).
Amoebozoa
- Myketozoa tillhör supergruppen Amoebozoa och omfattar:
- Myxogastria: Syncytial- eller plasmodiala slemmiga mögel, de vanligaste. Stemonitis är en vanlig slemform som bildar små bruna tofsar på ruttnande stockar. En annan form som lever i ruttnande stockar och som ofta används inom forskningen är Physarum polycephalum. I stockar ser den ut som ett slemmigt nät av gula trådar, upp till några meter stort. Fuligo bildar gula skorpor i mulch.
- Dictyosteliida: encelliga slemmiga mögeldjur eller dictyostelider. Dictyosteliida, cellulära slemmiga mögeldjur, är avlägset besläktade med plasmodiala slemmiga mögeldjur och har en mycket annorlunda livsstil. Deras amöbor bildar inte enorma koenocyter och förblir individuella. De lever i liknande livsmiljöer och livnär sig på mikroorganismer. När maten tar slut och de är redo att bilda sporangier gör de något radikalt annorlunda. De släpper ut signalmolekyler i sin omgivning, genom vilka de hittar varandra och bildar svärmar. Amöborna förenas sedan till en liten flercellig snigelliknande koordinerad varelse som kryper till en öppen belyst plats och växer till en fruktkropp. En del av amöborna blir till sporer för att påbörja nästa generation, men en del amöbor offrar sig själva för att bli en död stjälk som lyfter upp sporerna i luften.
- Protostelider. Protosteliderna har karaktärer som ligger mellan de två föregående grupperna, men de är mycket mindre och fruktkropparna bildar bara en eller ett fåtal sporer.
Opisthokont
Fonticula är en cellulär slemform som bildar en fruktkropp i form av en vulkan. Fonticula är inte nära besläktad med vare sig Dictyosteliida eller Acrasidae. I en artikel från 2009 konstateras att den är besläktad med Nuclearia, som i sin tur är besläktad med svampar.
Frågor och svar
F: Vad är slemformar?
S: Slemmiga mögel, eller slemformar, är livsformer som lever på regnskogens golv och många andra delar av världen. De glider över marken och nedfallna trädstammar i jakt på föda.
F: Hur förökar de sig?
S: Slemskimmel sprider sporer, likt växter, som växer till nya slemskimmel. De bildar också en flercellig organism som förökar sig och producerar sporer när en kemisk signal frigörs.
F: Vilka egenskaper har de?
S: Slemmiga mögel har vissa egenskaper hos svampar och vissa egenskaper hos protozoer. De enskilda cellerna är amöboida (amöba-liknande) och haploida (en uppsättning kromosomer, som våra könsceller). Det flerkärniga stadiet kallas plasmodium och är diploid och bildas genom fusioner mellan par amöboida celler.
Fråga: Vem diskuterade denna livsform först?
Svar: Anton de Bary diskuterade denna livsform 1858.
Fråga: Hur får plasmodiumet näring?
S: Plasmodium får näring genom att fagocytera bakterier och matpartiklar.
F: Vad händer när mattillgången minskar?
S: När födotillgången försvinner bildar plasmodium haploida celler genom meios, och de utgör grunden för sporer som bevaras och sedan sprids från en struktur som ett sporangium.
F: Vilken grupp tillhör denna livscykel?
S: Denna livscykel tillhör huvudgruppen Mycetozoa.
