Stora barriärrevet

Geologi

Reef Research Centre har hittat rester av koraller som är en halv miljon år gamla. Koraller har vuxit i området så länge som 25 miljoner år. Korallerna har inte alltid bildat korallrev.

Det är svårt att beräkna åldern på Stora barriärrevet. Detta beror på hur ett rev kan växa och krympa när havsnivån förändras. Ett korallrev kan växa i diameter, det vill säga hur brett det är, med 1-2 cm per år. De kan också växa uppåt från 1 till 15 cm per år. Korallerna kan inte växa om vattnet är för djupt (150 meter eller mer) eftersom de behöver ljus från solen. De kan inte växa utanför vattnet (över havsnivån).

Great Barrier Reef Marine Park Authority och Australian Institute of Marine Science säger att det nuvarande levande revet började växa fram för cirka 20 000 år sedan. Det började växa på ett äldre rev. Detta gör att revets början är undertid. Den mark som utgör botten av Great Barrier Reef var en kustslätt. Slätten hade några stora kullar. Några av dessa kullar var delar av äldre rev.

Från 20 000 år sedan till 6 000 år sedan började havsnivån stiga. När havet steg kunde korallerna växa högre upp på kustslättens kullar. För 13 000 år sedan var havsnivån 60 meter lägre än i dag. Koraller började växa runt kullarna på kustslätten. Dessa blev kontinentala öar. När havsnivån steg högre täcktes de flesta av dessa kontinentala öar av vatten. Korallerna kunde då växa över kullarna. Detta bildade de nuvarande kajerna och reven. Havsnivån på Stora barriärrevet har inte stigit särskilt mycket under de senaste 6 000 åren. CRC Reef Research Centre har räknat ut att det nuvarande levande revet är 6 000-8 000 år gammalt.

Resterna av ett mycket gammalt barriärrev har hittats i Kimberleyområdet. Detta ligger i den norra delen av västra Australien.

Världsarvsområdet Great Barrier Reef har delats upp i 70 olika områden. Dessa kallas bioregioner. Varje bioregion har sina egna speciella växter och djur. Det finns 30 bioregioner med rev och 40 bioregioner utan rev. I den norra delen av Great Barrier Reef finns bandrev och deltarev. Dessa typer av rev finns inte i resten av Great Barrier Reef-systemet.

Heron Island, en korallö i södra Great Barrier Reef.

Ekologi

Stora barriärrevet har 1 500 fiskarter och många andra djur, alger och koraller. Detta inkluderar många sårbara eller utrotningshotade arter. En del av dessa finns bara på detta revsystem.

Däggdjur

Trettio arter av valar, delfiner och tumlare har setts i Stora barriärrevet. Detta inkluderar dvärgminkvalen, Indo-Pacific puckeldelfinen och knölvalen. Större delen av populationen av dugonger lever där.

Sköldpaddor och dugonger

Sex arter av havssköldpaddor kommer till revet för att föröka sig. Dessa är den gröna havssköldpaddan, lädersköldpaddan, karettsköldpaddan, loggerheadsköldpaddan, plattryggig sköldpadda och olivryggig sköldpadda. Det finns två olika grupper av gröna havssköldpaddor på Stora barriärrevet. Den ena gruppen lever i den norra delen av revet och den andra i den södra delen. Femton arter av sjögräs lockar till sig dugongs och sköldpaddor. De utgör också föda och skydd för fiskar. De vanligaste arterna av sjögräs är Halophila och Halodule.

Andra havsdjur

Saltvattenkrokodiler lever i mangrove- och saltkärr vid kusten nära revet. Inga krokodilbon har hittats på revet. Saltvattenkrokodilerna på revet färdas långa sträckor. Det finns inte många som lever runt revet. Omkring 125 arter av hajar, stingrockor, rockor eller chimaera lever på revet. Omkring 5 000 arter av blötdjur lever på revet. Till dessa hör bland annat jättemusslor, nakensnäckor och koniska snäckor. Fyrtionio arter av pipefish och nio arter av sjöhästar har hittats. Sju arter av grodor lever på öarna. Dessutom lever muränaålen på botten och lever på fiskar.

Fåglar

215 fågelarter kommer till revet, häckar eller sover på öarna. Detta inkluderar 22 arter av sjöfåglar och 32 arter av kustfåglar. Bland dessa finns bland annat vitbukig havsörn och rosenstjärne. De flesta häckningsplatser finns på öar i de norra och södra regionerna av Stora barriärrevet. Omkring 1,7 miljoner fåglar använder dessa platser för att häcka.

Växter

På öarna i Stora barriärrevet finns 2 195 kända växtarter. Tre av dessa finns inte någon annanstans. På de norra öarna finns 300-350 vedartade växter. På de södra öarna finns 200 örtartade växter. Whitsunday-regionen har flest växtarter, 1 141 stycken. Växtarterna sprids främst av fiskar.

Havsormar

Sjutton typer av havsormar lever på Stora Barriärrevet. Det tar ungefär fyra år innan de blir tillräckligt gamla för att kunna föröka sig. De lever vanligtvis på havsbotten. De lever i varma vatten på upp till 50 meters djup. De är vanligare i den södra delen av revet.

Fisk, ascidier och bryozoer

Mer än 1 500 fiskarter lever på revet. Bland dessa finns clownfisk, rödabborre, rödstrupig kejsare och flera typer av snapper och korallöringar. Det finns minst 330 arter av sjösvampar (ascidier) på revet. Dessa varierar i storlek från 1 mm-10 cm i diameter. Mellan 300-500 arter av bryozoer lever på revsystemet. Det är små vattendjur som ser ut som mossa eller grenar.

Koraller

Revet består av 400 arter av koraller, både hårda och mjuka koraller. De flesta av dessa koraller leker och släpper ut tusentals ägg vid enorma tillfällen. Denna lek styrs av den stigande havstemperaturen. Detta sker på våren, sommaren och vissa delar av hösten, som en del av månens måncykel och dygnscykeln dag/natt. Reven i det inre Great Barrier Reef leker under veckan efter fullmåne i oktober. De yttre reven leker i november och december. De vanliga mjukkorallerna på Great Barrier Reef tillhör 36 olika typer. Femhundra arter av marina alger eller tång lever på revet. Detta inkluderar tretton typer av Halimeda. Dessa lägger av kalkhaltiga högar som är upp till 100 meter breda. De har mini-ekosystem på sin yta som har jämförts med regnskogstäckning.

Grön havssköldpadda på Great Barrier Reef


Korall på Mackay Reef

Klimatförändringar

I en ny rapport, Reef Outlook Report, sägs att klimatförändringarna kommer att orsaka stora skador på revet. Rapporten har skrivits av Great Barrier Reef Marine Park Authority. Varmare och surare vatten runt korallreven kommer att bromsa förkalkningen, vilket är hur korallerna växer och blir starka. Korallerna kommer att bli blekta (förlora sina färger) och många arter som lever på och runt revet kommer att vara i fara. Den australiensiska regeringen har redan spenderat 325 miljoner australiska dollar för att förbättra revets hälsa under de senaste två åren.

Andra faror

Reef Outlook Report varnar också för andra faror för revet. Bland dessa fanns vatten av dålig kvalitet som rinner ut i havet från fastlandet. Vattnet är förorenat av insektsmedel från jordbruket och skräp från närliggande städer. Den ökande bebyggelsen vid kusten förstör naturliga marina och kustnära livsmiljöer. Det finns också vissa skador från fisket.

Relaterade sidor

• Lista över världsarv i Australien