Laktosintolerans – vad är det? Symtom, orsaker och kostråd

Laktosintolerans innebär att en person inte kan smälta mjölk eller mjölkprodukter (t.ex. ost eller yoghurt).

Laktos är ett disackaridsocker (dubbel sockermolekyl) som måste delas (smältas) till två enkla sockerarter (monosackarider), glukos och galaktos.

Ett enzym som kallas laktas behövs för att bryta ner det. Personer med laktosintolerans har inte detta enzym eller producerar bara små mängder. Därför kan de inte smälta laktos.

Upp till 75 % av alla människor i världen börjar förlora förmågan att smälta laktos när de blir vuxna. Denna förlust av förmåga varierar från 5 % i norra Europa till över 71 % på Sicilien och över 90 % i delar av Afrika och Asien. Det finns inget botemedel mot laktosintolerans. Människor måste ändra sin kost så att den endast innehåller livsmedel med mycket lite laktos. Det finns många mjölkersättningar.

Mjölk är inte en fermenterad produkt. Om den inte smälts kan den jäsa i tunntarmen, vilket kan orsaka ett problem som kallas pseudoallergi. Aminosyror omvandlas till andra ämnen, som kan verka på ungefär samma sätt som histamin i en äkta allergi.

Laktosintolerans är inte samma sak som mjölkallergi, som är en immunreaktion mot vissa proteiner i mjölk.

Vanliga symtom

• Magebesvär: uppblåsthet, gaser och magkramper.
• Diarré eller lös avföring, ibland med illaluktande eller vattenaktig konsistens.
• Nausea eller illamående, ibland även kräkningar vid större mängder laktos.
• Symtomen uppträder vanligen inom några minuter upp till 2–3 timmar efter att man ätit eller druckit något som innehåller laktos.
• Graden av symtom varierar mycket mellan individer beroende på hur mycket laktas man har och hur mycket laktos som intas.

Orsaker

• Primär laktasbrist: den vanligaste formen — en genetisk nedgång i laktasproduktionen efter barndomen. Detta förklarar de geografiska skillnaderna i prevalens.
• Sekundär laktasbrist: uppstår när tunntarmens slemhinna skadas av tillstånd som tarminfektioner, celiaki, inflammatorisk tarmsjukdom eller kort tarm. Om grundorsaken behandlas kan laktasnivåerna återhämta sig.
• Kongenital laktasbrist: en mycket sällsynt ärftlig form där nyfödda saknar laktas helt och behöver särskild uppföljning och laktosfri modersmjölksersättning.
• Utvecklingsrelaterad: prematura barn kan ha tillfälligt nedsatt laktasaktivitet som förbättras med tiden.

Utredning och diagnos

• Hydrogenandningstest (H2-test) är vanligt för vuxna: efter intag av laktos mäts väte i utandningsluften — förhöjda nivåer tyder på jäsning av laktos i tarmarna.
• Genetiska tester kan avgöra om du har den typiska genetiska varianten för minskad laktasproduktion (laktaspersistens/icke-persistens).
• Stolprov för pH/kolhydrat (används oftare hos små barn): syrlig avföring tyder på malabsorption av laktos.
• Provokationstest: uteslutning av laktos följt av återintroduktion för att se om symtomen försvinner och återkommer.

Behandling och kostråd

Det finns inget läkemedel som botar laktosintolerans, men symtomen kan ofta hanteras väl genom kostanpassning och hjälpmedel:

• Laktosreducerad kost: många klarar små mängder laktos utan besvär. Pröva dig fram för att hitta din personliga toleransnivå.
• Laktosfria produkter: mjölk och annat mejeriprodukter finns i laktosfri variant där laktas tillsatts för att bryta ner laktos.
• Fermenterade mejeriprodukter: många hårdostar och vissa yoghurt innehåller mycket mindre laktos eftersom bakterier delvis bryter ner laktosen — dessa kan tolereras bättre av många.
• Laktastabletter eller droppar: finns som läkemedel eller kosttillskott och tas tillsammans med måltider för att hjälpa till att bryta ner laktos.
• Alternativa drycker: Mjölkersättningar som soja-, havre-, mandel- eller kokosdryck är laktosfria och lättillgängliga. Kontrollera näringsinnehåll (kalcium, vitamin D, protein).
• Läs innehållsförteckningar: laktos finns ibland i bearbetade livsmedel som bröd, charkprodukter, soppor, såser och vissa mediciner — fråga apotekspersonalen om läkemedel innehåller laktos.
• Kalk och D-vitamin: om du undviker mjölkprodukter helt bör du säkerställa tillräckligt intag av kalcium och vitamin D via berikade produkter eller tillskott efter samråd med vårdpersonal.

Praktiska tips

• Testa små mängder mejeriprodukter vid ett tillfälle för att se vad du tolererar. Många klarar t.ex. en skvätt mjölk i kaffe eller en skiva hård ost.
• Välj laktosfria varianter i matlagningen när du vill undvika symtom — laktosfri mjölk fungerar i det mesta.
• Vid måltider på restaurang: be om information om såser och ingredienser; välj rätter utan grädd- eller ostsåser om du är osäker.
• Om laktosintolerans uppstått efter en tarminfektion eller vid nydebuterade besvär, kontakta vården för utredning av eventuell sekundär orsak.

Skillnaden mot mjölkallergi

Mjölkallergi är en immunreaktion mot mjölkproteiner och kan ge utslag, andningssvårigheter eller allvarligare reaktioner. Laktosintolerans är inte detsamma — den är enzymrelaterad och ger främst mag-tarmsymtom. Vid osäkerhet ska du kontakta vården för korrekt diagnos.

Sammanfattning

Laktosintolerans är vanligt och orsakas av brist på enzymet laktas. Det finns ingen bot, men symtomen kan oftast kontrolleras genom anpassad kost, laktosfria produkter eller laktastillskott. Var noga med att få i dig tillräckligt med viktiga näringsämnen som kalcium och vitamin D om du undviker mejeriprodukter helt. Vid svåra eller nydiagnostiserade symtom bör du söka vård för rätt utredning och råd.

Frågor och svar

F: Vad är laktosintolerans?

F: Hur vanligt är det?

F: Finns det ett botemedel mot laktosintolerans?

F: Är mjölkallergi samma sak som laktosintolerans?

F: Vad händer om en person med laktosintolerans dricker mjölk?

F: Dricker alla däggdjur modersmjölken vid födseln?

Sök med bokstav