Laktosintolerans
Laktosintolerans innebär att en person inte kan smälta mjölk eller mjölkprodukter (t.ex. ost eller yoghurt).
Laktos är ett disackaridsocker (dubbel sockermolekyl) som måste delas (smältas) till två enkla sockerarter (monosackarider), glukos och galaktos.
Ett enzym som kallas laktas behövs för att bryta ner det. Personer med laktosintolerans har inte detta enzym eller producerar bara små mängder. Därför kan de inte smälta laktos.
Upp till 75 % av alla människor i världen börjar förlora förmågan att smälta laktos när de blir vuxna. Denna förlust av förmåga varierar från 5 % i norra Europa till över 71 % på Sicilien och över 90 % i delar av Afrika och Asien. Det finns inget botemedel mot laktosintolerans. Människor måste ändra sin kost så att den endast innehåller livsmedel med mycket lite laktos. Det finns många mjölkersättningar.
Mjölk är inte en fermenterad produkt. Om den inte smälts kan den jäsa i tunntarmen, vilket kan orsaka ett problem som kallas pseudoallergi. Aminosyror omvandlas till andra ämnen, som kan verka på ungefär samma sätt som histamin i en äkta allergi.
Laktosintolerans är inte samma sak som mjölkallergi, som är en immunreaktion mot vissa proteiner i mjölk.
Baby däggdjur dricker mjölk
Laktasets utveckling hos människor
Normalt dricker däggdjursungar modersmjölk. Sedan stängs den gen som gör att kroppen tillverkar laktas av och ungarna går över till vuxenmat. De kan inte längre smälta mjölk.
Människan skiljer sig något från andra däggdjur. Vissa människor fortsätter att producera laktas, andra inte. Det är en typ av genetisk polymorfism.
Förmågan att smälta laktos i vuxen ålder ("laktaspersistens") var användbar för människan efter uppfinnandet av djurhållningen. Människor höll djur som kunde ge mjölk.
Jägare och samlare före den neolitiska revolutionen var oftast laktosintoleranta. Det är moderna jägare-samlare också.
Genetik
En mutation på kromosom 2 stoppar avstängningen av laktasproduktionen. Detta gör det möjligt för personer med mutationen att fortsätta dricka färsk mjölk (och äta andra mejeriprodukter) under hela livet.
Detta verkar vara en ny anpassning till mejeriprodukter. Den förekom i både norra Europa och östra Afrika hos människor med en historiskt sett pastoral livsstil. Laktaspersistens, som gör att laktossmältningen kan fortsätta i vuxen ålder, är en dominant allel, vilket gör laktosintolerans till ett recessivt drag.
Genetiska studier tyder på att de äldsta mutationerna som är förknippade med laktasbeständighet har blivit vanliga i mänskliga populationer först under de senaste 10 000 åren. På grund av detta anges ofta laktaspersistens som ett exempel på nyare mänsklig evolution. Eftersom laktasbeständighet är genetiskt betingad, men djurhållning är ett kulturellt drag, är detta en genetisk och kulturell samevolution.
Relaterade sidor
Frågor och svar
F: Vad är laktosintolerans?
S: Laktosintolerans innebär att en person inte kan smälta mjölk eller mejeriprodukter som ost eller yoghurt. Detta beror på att de inte har ett enzym som kallas laktas, som bryter ner den dubbla sockermolekylen laktos till två enkla sockerarter, glukos och galaktos.
F: Hur vanligt är det?
Svar: Den varierar från 5 % i norra Europa till över 71 % på Sicilien och över 90 % i delar av Afrika och Asien.
F: Finns det ett botemedel mot laktosintolerans?
Svar: Nej, det finns inget botemedel mot laktosintolerans. Dessa personer måste ändra sin kost så att de äter och dricker ämnen med mycket låg laktoshalt. Det finns många mjölkersättningar att tillgå.
F: Är mjölkallergi samma sak som laktosintolerans?
Svar: Nej, det är inte samma sak. Mjölkallergi är en immunreaktion mot vissa mjölkproteiner, medan laktosintolerans uppstår när en person inte har tillräckligt med det enzym som behövs för att bryta ner den dubbla sockermolekylen laktos till två enkla sockerarter, glukos och galaktos.
F: Vad händer om en person med laktosintolerans dricker mjölk?
Svar: Om en person med laktosintolerans dricker mjölk som inte har smält ordentligt kan den jäsa i tunntarmen, vilket kan orsaka ett problem som kallas pseudoallergi, där aminosyror omvandlas till andra ämnen som kan fungera på samma sätt som histamin i en riktig allergi.
F: Dricker alla däggdjur modersmjölken vid födseln?
Svar: Ja, alla däggdjur börjar med bröstmjölk, men nästan alla övergår någon gång till en diet utan mjölk - en process som kallas avvänjning.
