Teratogen är en substans eller exponering som kan störa fosterutvecklingen och leda till medfödda defekter eller funktionella störningar. Teratogener kan vara många olika saker — till exempel vissa kemikalier, mediciner och infektionssjukdomar — men också strålning, alkohol och dåligt kontrollerad sjukdom hos modern.

Vad menas med teratogen effekt?

En teratogen påverkar det utvecklande embryot eller fostret på ett sätt som ger strukturella avvikelser (t.ex. hjärt- eller extremitetsdefekter), vävnadsskador eller senare funktionsnedsättningar (t.ex. kognitiva svårigheter). Effekten beror på vilken substans det gäller, dosen, när under graviditeten exponeringen sker och den individuella känsligheten hos fostret.

När är fostret mest känsligt?

Fosterets känslighet varierar över graviditeten. Den mest kritiska perioden för bildandet av organ (organogenesen) är vanligen mellan graviditetsvecka 3–8 efter befruktningen (ungefär vecka 5–10 räknat från sista mens). Under denna period kan exponering leda till strukturella missbildningar. Nervsystemet fortsätter att utvecklas hela graviditeten och kan påverkas även senare, till exempel av alkohol eller vissa mediciner.

Vanliga teratogener — exempel

  • Läkemedel: vissa läkemedel är välkända teratogener, t.ex. talidomid (kan orsaka svåra lemmissbildningar), isotretinoin/retinoider (kan ge hjärt-, ansikts- och centrala nervsystemets missbildningar) och valproat (ökad risk för neuralrörsdefekter och påverkan på utveckling).
  • Alkohol: kan orsaka fostrets alkoholsyndrom (FAS) med tillväxthämning, ansiktsavvikelser och neurokognitiva problem.
  • Infektioner: exempelvis rubella (risk för hjärtfel, katarakt och hörselnedsättning), cytomegalovirus (CMV), toxoplasma och Zikavirus (kopplat till mikrocefali).
  • Kemikalier och miljögifter: vissa organiska lösningsmedel, tungmetaller (t.ex. bly, kvicksilver) och andra industriella kemikalier kan ge skador beroende på exponeringens art och omfattning.
  • Strålning: högdos joniserande strålning kan orsaka missbildningar och påverkan på tillväxt och neurologisk utveckling.

Hur orsakar teratogener skador?

Teratogener kan verka på olika sätt, bland annat genom att störa celldelning, cellmigration, differentiering eller genom att inducera celldöd. Effekten påverkas av doseffekt (större exponering ger ofta större risk) samt av fosterstadiet. En del ämnen ger art- eller individberoende effekter — vad som är skadligt hos djur behöver inte alltid ge samma effekt hos människa.

Riskfaktorer hos modern

Mammans hälsa och livsvanor påverkar risken: dåligt kontrollerad diabetes, näringsbrist (t.ex. folsyra), rökning, alkoholbruk, vissa yrkesexponeringar och kombinationer av läkemedel kan öka risken för fosterskador. Genetiska faktorer hos ägg och spermier kan göra fostret mer eller mindre mottagligt för yttre påverkan.

Förebyggande och rådgivning

  • Planera graviditet i samråd med sjukvården om du använder läkemedel som kan vara teratogena; många läkemedel måste bytas eller dosjusteras innan graviditet.
  • Undvik alkohol, rökning och onödig exponering för kemikalier och joniserande strålning under graviditet.
  • Ta folsyra (folat) före och i början av graviditeten enligt lokala rekommendationer för att minska risken för neuralrörsdefekter.
  • Sjukdomsprofylax: vaccinera mot rubella och andra sjukdomar i god tid före graviditet om möjligt.
  • Sök rådgivning vid kronisk sjukdom (t.ex. epilepsi, diabetes) för att optimera behandling före och under graviditeten.

Utredning och screening

Det finns prenatal screening och diagnostik (ultraljud, blodprov, fostervattenprov och moderkaksprov) för att upptäcka vissa missbildningar och infektioner. Vid känd exponering för ett misstänkt teratogen erbjuds ofta extra övervakning och specialistbedömning.

Vem ska kontaktas?

Om du är gravid eller planerar graviditet och oroar dig för exponering (läkemedel, arbete, infektioner eller annan risk) bör du kontakta din barnmorska, mödravården eller behandlande läkare för rådgivning. De kan bedöma risk, föreslå åtgärder och hänvisa till specialist om det behövs.

Obs: Andelen medfödda defekter som direkt kan tillskrivas specifika teratogener varierar i olika studier och beror på definitioner, populationsdata och exponeringsbedömning. Många medfödda avvikelser har multifaktoriella eller genetiska orsaker. Rådfråga alltid vården för individuell bedömning.