Teratogen: definition och exempel på ämnen som orsakar fosterskador

Lär dig vad en teratogen är, vanliga exempel och hur kemikalier, läkemedel och infektioner kan orsaka fosterskador — viktig kunskap för gravida.

Teratogen är en substans eller exponering som kan störa fosterutvecklingen och leda till medfödda defekter eller funktionella störningar. Teratogener kan vara många olika saker — till exempel vissa kemikalier, mediciner och infektionssjukdomar — men också strålning, alkohol och dåligt kontrollerad sjukdom hos modern.

Vad menas med teratogen effekt?

En teratogen påverkar det utvecklande embryot eller fostret på ett sätt som ger strukturella avvikelser (t.ex. hjärt- eller extremitetsdefekter), vävnadsskador eller senare funktionsnedsättningar (t.ex. kognitiva svårigheter). Effekten beror på vilken substans det gäller, dosen, när under graviditeten exponeringen sker och den individuella känsligheten hos fostret.

När är fostret mest känsligt?

Fosterets känslighet varierar över graviditeten. Den mest kritiska perioden för bildandet av organ (organogenesen) är vanligen mellan graviditetsvecka 3–8 efter befruktningen (ungefär vecka 5–10 räknat från sista mens). Under denna period kan exponering leda till strukturella missbildningar. Nervsystemet fortsätter att utvecklas hela graviditeten och kan påverkas även senare, till exempel av alkohol eller vissa mediciner.

Vanliga teratogener — exempel

• Läkemedel: vissa läkemedel är välkända teratogener, t.ex. talidomid (kan orsaka svåra lemmissbildningar), isotretinoin/retinoider (kan ge hjärt-, ansikts- och centrala nervsystemets missbildningar) och valproat (ökad risk för neuralrörsdefekter och påverkan på utveckling).
• Alkohol: kan orsaka fostrets alkoholsyndrom (FAS) med tillväxthämning, ansiktsavvikelser och neurokognitiva problem.
• Infektioner: exempelvis rubella (risk för hjärtfel, katarakt och hörselnedsättning), cytomegalovirus (CMV), toxoplasma och Zikavirus (kopplat till mikrocefali).
• Kemikalier och miljögifter: vissa organiska lösningsmedel, tungmetaller (t.ex. bly, kvicksilver) och andra industriella kemikalier kan ge skador beroende på exponeringens art och omfattning.
• Strålning: högdos joniserande strålning kan orsaka missbildningar och påverkan på tillväxt och neurologisk utveckling.

Hur orsakar teratogener skador?

Teratogener kan verka på olika sätt, bland annat genom att störa celldelning, cellmigration, differentiering eller genom att inducera celldöd. Effekten påverkas av doseffekt (större exponering ger ofta större risk) samt av fosterstadiet. En del ämnen ger art- eller individberoende effekter — vad som är skadligt hos djur behöver inte alltid ge samma effekt hos människa.

Riskfaktorer hos modern

Mammans hälsa och livsvanor påverkar risken: dåligt kontrollerad diabetes, näringsbrist (t.ex. folsyra), rökning, alkoholbruk, vissa yrkesexponeringar och kombinationer av läkemedel kan öka risken för fosterskador. Genetiska faktorer hos ägg och spermier kan göra fostret mer eller mindre mottagligt för yttre påverkan.

Förebyggande och rådgivning

• Planera graviditet i samråd med sjukvården om du använder läkemedel som kan vara teratogena; många läkemedel måste bytas eller dosjusteras innan graviditet.
• Undvik alkohol, rökning och onödig exponering för kemikalier och joniserande strålning under graviditet.
• Ta folsyra (folat) före och i början av graviditeten enligt lokala rekommendationer för att minska risken för neuralrörsdefekter.
• Sjukdomsprofylax: vaccinera mot rubella och andra sjukdomar i god tid före graviditet om möjligt.
• Sök rådgivning vid kronisk sjukdom (t.ex. epilepsi, diabetes) för att optimera behandling före och under graviditeten.

Utredning och screening

Det finns prenatal screening och diagnostik (ultraljud, blodprov, fostervattenprov och moderkaksprov) för att upptäcka vissa missbildningar och infektioner. Vid känd exponering för ett misstänkt teratogen erbjuds ofta extra övervakning och specialistbedömning.

Vem ska kontaktas?

Om du är gravid eller planerar graviditet och oroar dig för exponering (läkemedel, arbete, infektioner eller annan risk) bör du kontakta din barnmorska, mödravården eller behandlande läkare för rådgivning. De kan bedöma risk, föreslå åtgärder och hänvisa till specialist om det behövs.

Obs: Andelen medfödda defekter som direkt kan tillskrivas specifika teratogener varierar i olika studier och beror på definitioner, populationsdata och exponeringsbedömning. Många medfödda avvikelser har multifaktoriella eller genetiska orsaker. Rådfråga alltid vården för individuell bedömning.

Typer av teratogener

Alkohol och olagliga droger

Alkohol är den vanligaste orsaken till medfödda sjukdomar som kan förebyggas. Alkohol är giftigt för ett foster och kan orsaka hjärnskador. Att dricka alkohol under graviditeten kan leda till att fostret får fetalt alkoholsyndrom.

Olagliga droger, som heroin och kokain, är också giftiga för fostret och kan orsaka många olika medfödda problem. Kokainanvändning under graviditeten kan till exempel orsaka mikrocefali (ett mindre huvud än vanligt) och problem med hur fostrets urinvägar och könsorgan växer.

Mediciner

Vissa mediciner kan också skada fostret om mamman tar dem under graviditeten. Till exempel: ^p. 23-6

• Litiumkarbonat (som används för att behandla bipolär sjukdom) kan orsaka problem i fostrets hjärtväxt.
• Fenytoin och valproinsyra (läkemedel mot kramper) kan orsaka intellektuell funktionsnedsättning, mikrocefali och många andra problem hos foster.
• Warfarin (ett blodförtunnande läkemedel) kan orsaka problem med fostrets centrala nervsystem, inklusive intellektuell funktionsnedsättning.
• ACE-hämmare (en grupp läkemedel mot högt blodtryck) kan orsaka problem med fostrets njurar.

Före 1960-talet fanns det i många länder inga regler om att testa läkemedel för deras effekter på foster. Detta ändrades delvis på grund av thalidomid. Detta läkemedel gavs till gravida kvinnor mot illamående på 1950- och 1960-talen. Mellan 1956 och 1962 föddes mer än 10 000 barn i 46 olika länder med fosterskador, som armar och ben som inte hade vuxit. Thalidomid hade inte testats tillräckligt väl innan det började skrivas ut. Nu kräver många länder mer tester innan ett läkemedel kan sägas vara säkert under graviditeten.

Infektioner

Om en kvinna får en infektion när hon är gravid kan infektionen ibland påverka fostret. Moderkakan skyddar fostret från många olika virus, bakterier och andra patogener som orsakar infektioner. Vissa patogener kan dock ta sig igenom moderkakan och infektera fostret. Detta kallas vertikal överföring. Vissa av dessa infektioner kan orsaka fosterskador.

Exempel på infektioner som kan orsaka fosterskador är:

• Syfilis
• Toxoplasmosis
• Vattkoppor
• Rödsjuka (mässling)

Kemikalier

Vissa kemikalier kan orsaka fosterskador om en gravid kvinna utsätts för tillräckligt många av dem. Till exempel:

• Ledning: Om en kvinna har haft blyförgiftning kan hon överföra bly till sitt foster, även om hon inte utsätts för bly under graviditeten. Detta sker eftersom det mesta blyet lagras i en persons ben och kan komma ut i blodomloppet många år senare. Bly kan orsaka missfall och dödfödsel samt fosterskador.
• Kvicksilver: Höga kvicksilverhalter kan orsaka hjärnskador hos foster.

Andra saker

Höga nivåer av joniserande strålning kan orsaka fosterskador. ^p. 23-8

 
Barn som fötts av en mamma som tagit thalidomid under graviditeten  


Det här barnet föddes med grå starr (grumliga vita linser i ögonen) orsakad av röda hund.  

Sök med bokstav