Toxisk exponering – definition, orsaker, symtom och riskfaktorer
Lär dig vad toxisk exponering är, vanliga orsaker, symtom och riskfaktorer — förebygg, upptäck tidigt och skydda dig mot farliga gifter.
Toxisk exponering innebär att ett toxin (gift) har kommit i kontakt med eller kommit in i en persons kropp. Personen har exponerats för giftet.
När en person utsätts för ett gift påverkar många olika saker om personen, giftet och exponeringen toxiciteten. Toxicitet är hur personen reagerar på toxinet, inklusive vilka symtom den kan få.
En person kan utsättas för ett gift av misstag eller avsiktligt. Människor kan också använda gifter som vapen för att försöka döda andra människor (t.ex. vid kemisk eller biologisk krigföring).
Orsaker och vanliga källor
- Hushållskemikalier: rengöringsmedel, blekmedel, lösningsmedel, bekämpningsmedel.
- Läkemedel: överdosering eller felaktig användning av receptfria och receptbelagda läkemedel.
- Arbetsrelaterade exponeringar: industrier som använder lösningsmedel, tungmetaller (bly, kvicksilver), asbest eller organiska ämnen.
- Miljöföroreningar: luft- och vattenföroreningar, utsläpp från olyckor.
- Biologiska toxiner: vissa svampar, växter, ormar eller insektsbett.
- Gaser: kolmonoxid, cyanid och andra giftiga gaser.
- Avsiktlig förgiftning: självmordsförsök eller brott där kemikalier används som vapen.
Exponeringsvägar
- Inandning — gaser, ångor, damm eller aerosoler kan snabbt tas upp via lungorna.
- Oral — förtäring av förorenat vatten, mat eller kemikalier.
- Hudkontakt — många ämnen absorberas genom huden, särskilt om huden är skadad eller fuktig.
- Ögonkontakt — kan ge lokal skada och systemisk absorption via slemhinnor.
- Intravenös/injektion — direkt tillförsel i blodbanan (t.ex. vid överdoser eller olyckor).
Faktorer som påverkar toxicitet
- Dos — mängden ämne som kroppen utsätts för är ofta avgörande.
- Exponeringstid — kort intensiv exponering kan ha annan effekt än låggradig långtidsexponering.
- Ämnets egenskaper — fettlöslighet, reaktivitet, halveringstid och om det bildar skadliga nedbrytningsprodukter.
- Individuella faktorer — ålder (barn är känsligare), kroppsvikt, graviditet, genetik, lever- och njurfunktion, näringsstatus och samtidig medicinering.
- Exponeringsväg — vissa ämnen är farligare vid inandning än via huden eller tvärtom.
Symtom vid toxisk exponering
Symtomen varierar kraftigt beroende på ämnet och exponeringsvägen. Vanliga symtom kan vara:
- Allmänna: trötthet, yrsel, huvudvärk, feber.
- Respiratoriska: hosta, andnöd, bröstsmärta.
- Neurologiska: förvirring, medvetslöshet, krampanfall, domningar eller stickningar.
- Gastrointestinala: illamående, kräkningar, buksmärtor, diarré.
- Kardiovaskulära: snabb eller långsam puls, blodtrycksfall, arytmier.
- Hud och ögon: rodnad, blåsor, irritation, sveda i ögonen.
- Långtidseffekter: lever- och njurskador, lungsjukdom, reproduktionsstörningar, cancer eller neurologisk försämring.
Vissa gifter ger omedelbara symtom, andra kan ha lång inkubationstid eller ge kroniska skador efter upprepad exponering.
Riskgrupper
- Barn — hand-till-mun-beteende, lägre kroppsvikt och utvecklingsstadier gör dem mer sårbara.
- Gravida — vissa toxiner kan skada fostret.
- Eldre och kroniskt sjuka — nedsatt avgiftning via lever/njurar ökar risk.
- Yrkesexponerade — jordbrukare, laboratorie- och industripersonal.
- Personer med multipla läkemedel — ökad risk för interaktioner.
Bedömning och utredning
- Ta noggrann anamnes: vad, när, hur mycket, och hur det kommit i kontakt med kroppen.
- Fysisk undersökning och övervakning av andning, puls, blodtryck och medvetandegrad.
- Laboratorieprover: beroende på misstanke kan det ingå blodsocker, elektrolyter, lever- och njurvärden, blodgas, karboxyhemoglobin, och riktade toxikologiska prover.
- Röntgen eller annan bilddiagnostik vid misstanke om aspirerade ämnen eller intern skada.
- Kontakta Giftinformationscentralen eller akutmottagning för råd vid osäkerhet eller allvarlig exponering.
Akuta åtgärder och första hjälpen
- Flytta personen bort från farlig miljö och till frisk luft vid inandningsexponering.
- Avlägsna förorenade kläder och skölj hud noggrant med vatten i minst 15 minuter vid kontakt.
- Spola ögonen med rikligt med vatten i minst 15 minuter vid ögonexponering.
- Framkalla inte kräkning om inte sjukvårdspersonal eller Giftinformationscentralen rekommenderar det.
- Ge syrgas vid andningssvårigheter eller misstänkt kolmonoxidförgiftning; antidoter kan vara nödvändiga (t.ex. naloxon vid opioidöverdos, atropin vid organofosfatförgiftning, acetylcystein vid paracetamolförgiftning).
- Sök akutsjukvård om personen har allvarliga symtom, nedsatt medvetande, andningssvårigheter eller stora mängder intaget gift.
Förebyggande åtgärder
- Förvara kemikalier och läkemedel oåtkomligt för barn i originalförpackningar med tydliga etiketter.
- Använd personlig skyddsutrustning (PPE) på arbetsplatser som hanterar farliga ämnen.
- Sörj för bra ventilation vid användning av lösningsmedel och starka kemikalier.
- Utbilda personal om säker hantering, spillrutiner och nödförfaranden.
- Korrekt avfallshantering och neutralisering av farliga ämnen.
Prognos
Prognosen beror på typen av gift, dos, hur snabbt vård gavs och personens allmänna hälsa. Vissa förgiftningar ger full återhämtning efter behandling, medan andra kan ge bestående skador eller långsiktiga följder såsom kronisk organsvikt, neurologiska störningar eller cancer.
När ska du söka vård?
- Vid medvetslöshet, andnings- eller cirkulationssvikt.
- Vid stora mängder intaget gift eller osäkerhet om vad som tagits.
- Vid ihållande eller snabbt förvärrade symtom (svår illamående/kräkningar, andnöd, kraftig yrsel, kramper).
- Vid exponering av barn eller gravida även vid lindriga symtom — sök råd snabbt.
Vid misstanke om akut förgiftning, kontakta omedelbart lokal sjukvård eller Giftinformationscentralen för riktad rådgivning och snabb bedömning.
Allt kan vara ett gift
Allt kan vara ett gift om det kommer in i kroppen i tillräcklig mängd. Till exempel kan även vatten vara giftigt. Om en person dricker tillräckligt mycket vatten (vanligen mer än 6 gallon på en dag) kan han eller hon få vattentoxicitet (även kallad "vattenförgiftning" eller "vattenförgiftning"). Detta leder till att kroppens celler svullnar upp med extra vatten. Svullnad i hjärnans celler kan orsaka hjärnskador eller dödsfall. Vatten i normala mängder hjälper oss att hålla oss vid liv, men om en person utsätts för tillräckligt mycket vatten blir det ett gift och kan döda personen.
Typer av exponering
Det finns två huvudtyper av exponering: akut och kronisk exponering.
En akut exponering sker bara en gång. Kronisk exponering sker många gånger under en lång tidsperiod.
Förenta staternas Centers for Disease Control and Prevention (CDC) definierar dessa typer av exponering på följande sätt: p. 105
- En akut exponering varar högst 24 timmar.
- En kronisk exponering varar i mer än tre månader.
Exponeringsvägar
Toxiner kan komma in i kroppen på fyra olika sätt. Dessa kallas "exponeringsvägar". Exponeringsvägen är en av de många saker som påverkar toxiciteten.
Inandning
Gifter kan komma in i kroppen genom inandning (personen andas in giftet). Om giftet är en gas är inandning vanligtvis det sätt på vilket det kommer in i kroppen. p. 1
När ett gift inhaleras kan det skada luftvägarna och lungorna. Vissa gifter kan också gå från lungorna till blodomloppet. Blodomloppet levererar sedan blod - med giftet i det - till alla organ i kroppen. Giftet kan då skada dessa organ. p. 1
Inandning är ett av de enklaste och snabbaste sätten för gifter att komma in i kroppen. Slemhinnan i luftvägarna absorberar gifter till blodomloppet mycket snabbt. p. 99
Exempel på gifter som inhaleras
Ett exempel på ett vanligt inandningsgift är cigarettrök. Det finns över 100 gifter i cigarettrök, däribland formaldehyd, arsenik och vätecyanid. Rökning är också ett exempel på kronisk toxisk exponering. Exponeringen är kronisk eftersom rökaren andas in gifter många gånger under en lång tidsperiod.
Ett annat inandningsgift som orsakar akut exponering är rök från husbränder. Det finns många gifter i denna typ av rök, bland annat kolmonoxid och cyanid. Brandmän eller personer som fastnat i bränder kan få cyanidförgiftning eller kolmonoxidförgiftning genom att andas in dessa gifter. Detta är ett exempel på akut exponering, eftersom röken inte andades in på mer än 24 timmar.
Absorption
Om ett gift hamnar i ögonen eller på huden kan det tas upp i blodet. Detta kallas absorption. Absorption genom huden är den vanligaste vägen för toxisk exponering. p. 97
Huden kan hindra vissa gifter från att komma in i kroppen. Men om en person har ett snitt eller ett sår på huden kan alla gifter komma in i kroppen genom såret. Dessutom kommer toxinet att tas upp i blodomloppet snabbare eftersom det inte behöver absorberas genom huden. p. 98
Exempel på absorberade toxiner
Exponering genom absorption sker ofta på arbetsplatser där människor arbetar med gifter. Om till exempel en person som arbetar på en bensinstation spiller bensin på sig själv, kommer kroppen snabbt att absorbera bensinen i blodet.p. 98 Vissa kemiska vapen som sarin, en nervgas, kan också absorberas genom huden och ögonen, och även inhaleras.
Intag
Intag innebär att en person svalt giftet. Vissa kemikalier kan inte komma in i blodomloppet från mag-tarmkanalen. Andra absorberas dock genom tarmkanalens slemhinna till blodomloppet. p. 100
Exempel på gifter som intas
Intag av gifter är mycket vanligt i utvecklingsländer där många människor inte har tillgång till säkert dricksvatten. Det finns många olika gifter som kan finnas i vatten. Det kan vara kemikalier, som bly. Det kan också vara biologiska gifter, som bakterier som orsakar kolera och virus som orsakar hepatit A och polio. Människor får i sig dessa gifter genom att dricka det förorenade vattnet eller genom att äta mat som är gjord med vattnet. Världshälsoorganisationen säger att omkring 502 000 människor dör varje år på grund av gifter i vatten och de sjukdomar de orsakar.
Matförgiftning orsakas också av att man får i sig gifter, t.ex. E. coli-bakterier, som kan leva i livsmedel som kött och fjäderfä.
Injektion
Ett injicerat gift kommer in i kroppen när något som bär på giftet går igenom huden. Injektioner kan göras i en ven, en muskel eller under huden. Toxiner som injiceras i en ven har den snabbaste effekten eftersom toxinet hamnar direkt i blodomloppet. p. 2
Exempel på injicerade toxiner
Vissa ormar, skorpioner och spindlar är giftiga. Om de biter eller sticker en person injicerar de giftet i personens kropp.
Ett exempel på ett toxin som ofta injiceras avsiktligt är botulinum. Detta är ett mycket dödligt gift som orsakar botulism, men det säljs också under namnet "Botox". Många människor väljer att få Botulinumtoxin injicerat i ansiktet för att bli av med rynkor. Toxinet förlamar en del av musklerna i ansiktet, vanligtvis i tre till tolv månader, och får ansiktet att se slätare ut.
Mer än en väg
Vissa gifter kan komma in i kroppen genom mer än en exponeringsväg. Om vattnet till exempel är förorenat kan en person exponeras för gifterna i vattnet genom att dricka det (intag) och genom att duscha eller simma i det (absorption).
Giftgaser användes ofta under första världskriget som kemiska vapen. Den här bilden visar brittiska soldater som dog efter att ha andats in ett gift, troligen fosgen, i en tysk gasattack.
Utbildningsaffisch som visar hur grundvatten kan förorenas med patogener från avföring. Dessa gifter orsakar sedan sjukdomar när människor dricker vattnet.
Saker som påverkar toxiciteten
När en person har utsatts för ett gift finns det många saker som påverkar toxiciteten. I den här artikeln behandlas endast några få av dem.
Exponering
Det finns många saker i en persons exponering som påverkar toxiciteten. Tre av de viktigaste sakerna är:
- Koncentration: Hur mycket av giftet utsattes personen för?
- Varaktighet: Hur länge har personen utsatts för toxinet?
- Frekvens: Hur många gånger har personen utsatts?
Exponeringsvägen påverkar också toxiciteten. Om ormgiftet injiceras kan det till exempel vara livshotande. Om ormgiftet intas är det dock vanligtvis inte skadligt. Effekterna av detta gift är mycket olika beroende på exponeringsvägen.
Den utsatta personen
Toxiner påverkar ibland olika människor på olika sätt. Detta beror delvis på skillnader i människors kroppar. En persons ålder, kön, gener, hormoner, näring och immunförsvarets styrka påverkar alla giftigheten. Spädbarn, små barn och äldre personer är till exempel mer benägna att bli sjuka av lägre koncentrationer av gifter, som kanske inte gör en frisk vuxen sjuk.
Personer med hälsoproblem
Vissa hälsoproblem kan påverka toxiciteten. Att andas in gifter är till exempel särskilt farligt för personer som redan har lungsjukdomar, till exempel emfysem. Om lungorna redan är skadade kan inandning av gifter orsaka ännu mer skada och gör att personen riskerar att drabbas av andningssvikt. p. 99
När ett gift kommer in i blodet börjar kroppen omedelbart försöka göra sig av med det genom utsöndring. De viktigaste organen som är involverade i utsöndringen är njurarna, levern och lungorna. Om en person har skador på något av dessa organ (t.ex. njursvikt eller levercirrhos) kan han eller hon inte göra sig av med toxinet lika snabbt som en frisk person. Kemikalien kommer att stanna kvar i kroppen längre och ha mer giftiga effekter. p. 103
Typ av toxin
Det finns många saker som påverkar toxiciteten när det gäller den typ av toxin som en person har utsatts för. Två exempel är löslighet och pH-värde.
Löslighet
Ett toxins löslighet är dess förmåga att blandas i en vätska. Om ett gift inte är vattenlösligt (det kan inte lösas upp i vatten) kan det inte absorberas i blodet. (Plasma, den flytande delen av blodet, består till största delen av vatten.) Om en person intar ett gift som inte kan lösas upp i den vattniga plasman, kommer toxinet inte att absorberas i blodomloppet genom slemhinnan i mag-tarmkanalen. Det kommer att passera ut ur kroppen genom mag-tarmkanalen. pp. 102–103
Många gifter är dock vattenlösliga och absorberas i blodet. Vibrio cholerae-bakterien är till exempel vattenlöslig. Om en person får i sig vatten eller mat som innehåller detta gift kan han eller hon få kolera.
Andra gifter är "lipidlösliga" (de löses upp i fett). I stället för att absorberas i blodet lagras dessa gifter i kroppens fett. När personens kropp bränner fett för att skapa energi släpps dessa gifter ut och kan förgifta personen. Exempel på fettlösliga gifter är bly, DDT och kvicksilver.
pH
Giftets pH-värde är också viktigt. Om ett gift till exempel är en stark syra eller en stark bas kan det orsaka allvarliga kemiska brännskador i ögon och hud.p. 100 Gifter som har ett mer neutralt pH kan fortfarande skada kroppen genom att absorberas i blodomloppet, men de bränner inte ögonen och huden. Om en person till exempel simmar eller badar i vatten som är förorenat med koleratoxin kan toxinet fortfarande absorberas genom ögonen eller huden. Vattnet kommer dock inte att bränna ögonen eller huden.
Exempel på brännskador orsakade av en stark syra
Relaterade sidor
- Toxin
- Absorption
- Utsöndring
- Löslighet
- pH
Frågor och svar
F: Vad är toxisk exponering?
S: Toxisk exponering innebär att ett toxin (gift) har kommit i kontakt med eller kommit in i en persons kropp.
F: Vad påverkar toxiciteten efter att en person har exponerats för ett toxin?
S: Många olika saker om personen, toxinet och exponeringen påverkar toxiciteten.
F: Vad är toxicitet?
S: Toxicitet är hur personen reagerar på toxinet, inklusive vilka symptom de kan ha.
F: Hur kan en person exponeras för ett toxin?
S: En person kan exponeras för ett toxin av misstag eller avsiktligt.
F: Kan toxiner användas som vapen?
S: Ja, människor kan också använda toxiner som vapen för att försöka döda andra människor (t.ex. under kemisk eller biologisk krigföring).
F: Vad är ett toxin?
S: Ett toxin är ett gift som kan skada eller döda levande organismer.
F: Vilka är några exempel på hur en person av misstag kan exponeras för ett toxin?
S: Oavsiktlig exponering för toxiner kan ske genom inandning, förtäring eller hudkontakt med farliga ämnen som rengöringsmedel, bekämpningsmedel eller industrikemikalier.
Sök