Dickinsonia är en tidig typ av prekambriskt liv. De skilde sig mycket från dagens organismer. De anses vara en av de tidiga formerna av flercelliga organismer. Deras kroppar var formade som skivor. Baserat på fossilerna var de mellan fyra millimeter och 1,4 meter stora. De var endast några millimeter tjocka. Deras kropp var segmenterad: det finns en stor central fåra och mindre fogar runt organismens kropp. Deras kropp var symmetrisk. Främst baserat på formen och storleken på de fossil som hittats har de klassificerats i olika arter.

Utseende och struktur

Dickinsonia hade en platt, oval till elliptisk form med upprepade moduler längs kroppen. Dessa moduler kallas ibland isomerer och sitter längs en tydlig mittfåra. Denna upprepning visar en form av symmetri som skiljer sig från den klassiska tvåsidiga symmetrin hos senare djur — forskare beskriver den ofta som glidreflektionssymmetri. Vissa exemplar visar att nya moduler lades till i ena änden när organismen växte.

Levnadssätt och näring

Dickinsonia levde på havsbottnen i grunda havsmiljöer och bevaras ofta som platta avtryck i sediment. De rörde sig sannolikt inte snabbt; många forskare menar att de kunde förflytta sig långsamt över botten och lämna spår eller vilomärken i den omgivande sedimentytan. Det finns spårfossil som visar att de kunde flytta sig och återplacera sig över ytor med mikrobiella mattor.

  • Näring: Det finns två huvudhypoteser. Den ena är att Dickinsonia tog upp näring direkt från ytliga mikrobiella mattor genom adsorption eller konsumtion (liknande gräsning). Den andra förklaringen var tidigare att de kunde suger upp näringsämnen (osmotrofi), men för de största individerna verkar osmotrofi ensam vara otillräckligt och flera forskare stödjer därför aktiv gräsning eller en kombination av metoder.
  • Fäste och rörelse: Vissa fossil indikerar att de ibland låg fastklistrade mot botten, medan andra spår tyder på förmåga till långsam rörelse. De utnyttjade troligen havsströmmar för passiv förflyttning i vissa fall.

Fossil, ålder och fyndorter

Dickinsonia ingår i den så kallade Ediacara‑biotan (slutet av prekambrium, ungefär 558–541 miljoner år sedan). Fossiler förekommer främst som platta avtryck i sandsten och andra sedimentära bergarter, ofta bevarade i association med mikrobiella mattor. Klassiska fyndlokaler är Ediacara‑höjderna i Australien, men fossil har också hittats i till exempel Ryssland, Ukraina och andra delar av världen.

Systematisk placering och vetenskaplig debatt

Den systematiska placeringen av Dickinsonia har länge varit omstridd. Förslag har sträckt sig från att de var encelliga eller enkla flercelliga organismer, till släktskap med placozoernas enklare djurformer, till hypoteser om helt utdöda och unika grupper. En viktig studierapport från 2018 upptäckte steroler (en typ av lipider som är typiska för djur) i vissa Dickinsonia‑fossil, vilket tolkades som stöd för att de kan ha varit tidiga djur (metazoer). Trots detta kvarstår diskussionen, och vissa forskare menar att mer data behövs för en definitiv placering.

Reproduktion och tillväxt

Det finns tecken på att Dickinsonia kunde växa genom att lägga till nya moduler och att de kunde föröka sig asexuellt genom uppdelning (fission) eller fragmentering. Direkta bevis för sexuell reproduktion saknas i fossilen.

Varför är Dickinsonia viktiga?

Dickinsonia och besläktade former ger viktig information om övergången från enkla livsformer till mer komplexa flercelliga djur. De representerar en av de tidigaste välbevarade flercelliga organismgrupperna och hjälper forskare att förstå hur kroppslig organisation, ekologi och evolution fungerade i jordens forntid.