Megaevolution

Megaevolution är en term som beskriver de mest dramatiska händelserna i evolutionen. Med detta menas inte en annan typ av utveckling, utan snarare en utveckling som ger en enorm effekt. Det antyds inte att de evolutionära processer som är inblandade är speciella även om de i vissa fall kan vara det. Eftersom ordet "makroevolution" kan gälla relativt blygsamma förändringar på art- och släktnivå kan "megaevolution" användas för verkligt enorma förändringar.

Den adaptiva strålningen av fåglar under nedre kritan, teleosterna under kritan, blomväxterna under övre kritan, däggdjuren under eocen och nattfjärilar under kritan är slående exempel på makroevolution. Det finns dock ännu viktigare händelser i livets historia. Maynard Smith och Szathmáry utarbetade en intressant lista som de kallade de stora övergångarna i evolutionen. De gjorde listan två gånger.

  • 1999 års förteckning
  1. Replikerande molekyler: övergång till populationer av molekyler i protokollceller.
  2. Oberoende replikatorer som leder till kromosomer
  3. RNA som gen och enzym förändras till DNA-gener och proteinenzymer.
  4. Bakterieceller (prokaryoter) som leder till celler med kärnor och organeller (eukaryoter).
  5. Asexuella kloner som leder till sexuella populationer
  6. Encelliga organismer som leder till svampar, växter och djur.
  7. Ensamma individer som leder till kolonier med icke-reproducerande kast (termiter, myror och bin).
  8. Primasamhällen som leder till mänskliga samhällen med språk

En del av dessa ämnen har diskuterats tidigare.

Nummer ett till sex på listan handlar om händelser som är mycket viktiga, men som vi vet relativt lite om. Alla inträffade innan (och oftast mycket innan) fossilregistret började, eller åtminstone innan den fanerozoiska eon.

Nummer sju och åtta på listan är av ett annat slag än de sex första och beaktas i allmänhet inte av de andra författarna. Nummer fyra är av en typ som inte täcks av den traditionella evolutionsteorin, eukaryota cellernas ursprung beror troligen på symbios mellan prokaryoter. Detta är en typ av evolution som måste vara en sällsynt händelse.

Exempel

Den kambriska explosionen eller kambriska strålningen var den relativt snabba uppkomsten av de flesta större djurstammarna för cirka 530 miljoner år sedan (mya) i fossilregistret. Det är det klassiska exemplet på megaevolution. "Fossilregistret dokumenterar två ömsesidigt uteslutande makroevolutionära lägen som skiljs åt av övergångsperioden Ediacaran".

Före cirka 580 mya verkar de flesta organismer vara enkla. De bestod av enskilda celler som ibland var organiserade i kolonier. Under de följande 70-80 miljoner åren ökade utvecklingstakten med en storleksordning. Normalt mäts evolutionstakten genom arternas utdöende och uppkomst, men här kan vi säga att i slutet av kambrium existerade varje fylum, eller nästan varje fylum, i slutet av kambrium.

Livets mångfald började likna dagens.

Den kambriska explosionen har orsakat mycket vetenskaplig debatt. Den till synes snabba uppkomsten av fossiler i de "primordiala lagren" noterades redan i mitten av 1800-talet, och Charles Darwin såg det som en av de viktigaste invändningarna mot sin teori om evolution genom naturligt urval.

En fossiliserad trilobit. Det här exemplaret av Olenoides serratus från Burgess-skiffern har bevarat "mjuka delar" - antenner och ben.Zoom
En fossiliserad trilobit. Det här exemplaret av Olenoides serratus från Burgess-skiffern har bevarat "mjuka delar" - antenner och ben.

Dickinsonia, ett djur från Ediacaran, med ett quiltat utseende.Zoom
Dickinsonia, ett djur från Ediacaran, med ett quiltat utseende.

Opabinia bidrog starkt till intresset för den kambriska explosionen.Zoom
Opabinia bidrog starkt till intresset för den kambriska explosionen.

Ett spårfossil från Ediacaran som skapades när en organism grävde sig ner under en mikrobiell matta.Zoom
Ett spårfossil från Ediacaran som skapades när en organism grävde sig ner under en mikrobiell matta.

Det här exemplaret från Marrella visar hur tydliga och detaljerade fossilerna är från lagerstätten i Burgess Shale.Zoom
Det här exemplaret från Marrella visar hur tydliga och detaljerade fossilerna är från lagerstätten i Burgess Shale.

Frågor och svar

F: Vad är megaevolution?


S: Megaevolution är en term som beskriver de mest dramatiska händelserna i evolutionen. Det handlar om evolutionära processer som har stor inverkan, t.ex. fåglars och däggdjurs adaptiva strålning.

Fråga: Vad listade Maynard Smith och Szathmáry som de viktigaste förändringarna i evolutionen?


A: Maynard Smith och Szathmáry räknade upp åtta stora övergångar i evolutionen, inklusive replikerande molekyler som leder till molekylära populationer i protokollceller, RNA som gener och enzymer som blir DNA-gener och proteinenzymer, bakterieceller som leder till celler med kärnor och organeller, asexuella kloner som leder till sexuella populationer, encelliga organismer som leder till svampar, växter och djur, ensamma individer som leder till kolonier utan reproduktionsförmåga (termiter, myror och bin), primasamhällen som leder till mänskliga samhällen med språk.

F. Kan den traditionella evolutionsteorin förklara ursprunget till eukaryota celler?


Svar: Nej, den traditionella evolutionsteorin kan inte förklara ursprunget till eukaryota celler. Man tror att denna typ av evolution måste vara en sällsynt händelse, troligen på grund av symbios mellan prokaryoter.

F: Finns alla åtta föremålen på listan före fossilregistret?


Svar: Ja, alla åtta objekt i Maynard Smiths och Szathmárys lista är från tiden före början av fossilregistret, eller åtminstone från Phanerozoikum.

F: Betyder "megaevolution" bara enorma förändringar?


Svar: Ja, "megaevolution" kan användas för verkligt massiva förändringar, medan "makroevolution" kan avse mer blygsamma förändringar på art- eller släktnivå.

F: Finns det några exempel på makroevolution?


Svar: Ja, några exempel på makroevolution är den adaptiva strålningen av fåglar i nedre kritan, teleosterna i kritan, blommande växter i övre kritan, däggdjur i eocen och nattfjärilar i kritan.

AlegsaOnline.com - 2020 / 2023 - License CC3