Qatar (/ˈkæˌtɑːr/, /ˈkɑːtɑːr/ (
lyssna), /ˈkɑːtər/ eller /kəˈtɑːr/ (
lyssna); arabiska: قطر Qaṭar [ˈqɑtˤɑr]; lokalt folkligt uttal: [ɡɪtˤɑr]), officiellt staten Qatar (arabiska: دولة قطر Dawlat Qaṭar), är ett suveränt land i västra Asien. Det ligger på den lilla Qatarhalvön på den arabiska halvöns nordöstra kust. Dess enda landgräns är mot Saudiarabien i söder, och resten av dess territorium omges av Persiska viken. Ett sund i Persiska viken skiljer Qatar från det närbelägna ölandet Bahrain, och Qatar delar också sjögränser med Förenade Arabemiraten och Iran.
Historia och politiskt styre
Efter det ottomanska styret blev Qatar ett brittiskt protektorat i början av 1900‑talet tills det blev självständigt 1971. Qatar har styrts av huset Thani sedan början av 1800‑talet; shejk Jassim bin Mohammed Al Thani räknas som grundaren av den moderna staten. Landet är en ärftlig monarki och statsöverhuvudet bär titeln emir. Den nuvarande emiren är Tamim bin Hamad Al Thani, som efterträdde sin far Hamad bin Khalifa Al Thani den 25 juni 2013.
År 2003 antogs en ny konstitution i en folkomröstning som godkändes med mycket stor majoritet. Konstitutionen föreskriver bland annat att 30 av de 45 ledamöterna i det lagstiftande rådet ska väljas i direkta val, medan resterande utses. Diskussioner om huruvida Qatar är en konstitutionell eller absolut monarki fortsätter; emiren har omfattande verkställande och lagstiftande befogenheter i praktiken. Ministerrådet, utsedd av emiren, är den högsta verkställande myndigheten och föreslår också lagar och dekret som slutligen ratificeras av emiren.
Qatar höll sina första nationella val till Majlis al-Shura (rådgivande församling) den 2 oktober 2021, då 30 ledamöter valdes av allmänheten och resterande mandat utsågs av emiren. Enligt qatarisk lag är det inte tillåtet att bilda politiska partier eller fackföreningar.
Geografi och befolkning
Qatar är ett litet halvöland med en torr, ökenlik natur och ett subtropiskt klimat med heta somrar och milda vintrar. Landets kustlinje, grunda havsområden och öar är viktiga för fiske och offshore‑produktion av fossil energi.
Befolkningen domineras av utlandsfödda arbetskraftsinvandrare. I början av 2017 uppgick den officiella befolkningen till cirka 2,6 miljoner invånare: ungefär 313 000 qatariska medborgare och cirka 2,3 miljoner utlänningar. Under 2020‑talet har befolkningen fortsatt att växa till runt 2,9–3,0 miljoner beroende på konjunktur och projekt i landet. Bland utlänningsarbetarna finns många personer från Sydasien, Sydostasien, andra arabländer och västländer.
Ekonomi och naturresurser
Qatar är ett av världens rikaste länder mätt som BNP per capita och har stora inkomster från olja och framför allt naturgas. Landet har några av världens största bevisade naturgasreserver och rankas högt globalt vad gäller produktion av flytande naturgas (LNG). Intäkterna från energi har gjort det möjligt att bygga modern infrastruktur, investera i utbildning, sjukvård och internationella investeringar.
För att minska beroendet av fossila bränslen har Qatar under senare år satsat på diversifiering: exempelvis flygbolaget Qatar Airways, finans‑ och fastighetssektorn, medier (särskilt Al Jazeera) samt utbildnings- och forskningsinstitutioner som Education City under ledning av Qatar Foundation.
Internationella relationer
Qatar spelar en aktiv roll i regional och global politik, ofta som medlare i konflikter. Landet gav under den så kallade arabiska våren stöd till vissa oppositionsgrupper och ökade sin diplomatiska räckvidd genom bland annat Al Jazeera Media Network. Från juni 2017 till januari 2021 var Qatar föremål för en diplomatiisk och ekonomisk blockad från några grannländer (inklusive Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Bahrain samt Egypten). Blockaden hävdes i början av 2021 efter förhandlingar och förmedling, vilket påverkat Qatars regionala politik och handelsmönster.
Samhälle, arbetsrätt och mänskliga rättigheter
Qatar har gjort reformer inom arbetsrätt de senaste åren. Från 2017 och framåt infördes förändringar som syftar till att förbättra migrantarbetares rättigheter, bland annat reformer som successivt avskaffade vissa delar av det så kallade kafala‑systemet (krav på arbetsgivares tillstånd för att arbetstagare ska kunna lämna landet), och 2021 infördes nationell minimilön. Förbättringar i lagstiftningen har kritiserats av internationella organisationer som menar att genomförandet och efterlevnaden fortfarande kan vara otillräcklig, och arbetsrelaterade dödsfall och svårigheter kvarstår för många lågavlönade migranter.
Mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och medborgerliga friheter är frågor som ofta tas upp av internationella granskningsorgan. Samtidigt framhåller qatariska myndigheter de investeringar som gjorts i utbildning, sjukvård och infrastruktur samt de rättsliga reformer som genomförts.
Kultur och sport
Qatar har en rik kulturtradition baserad på arabiska och islamiska influenser, samtidigt som landet aktivt söker profilera sig som ett globalt center för idrott, kultur och utbildning. Qatar var värd för fotbolls-VM 2022 och blev därmed det första arabiska landet att arrangera turneringen. Tillställningen ledde till omfattande investeringar i arenor, transport och hotellinfrastruktur, men också till internationell uppmärksamhet kring arbetsvillkor för migrantarbetare och andra sociala frågor.
Framtid och utmaningar
Qatar står inför flera utmaningar och möjligheter: att fortsätta diversifiera ekonomin bort från fossila bränslen, att genomföra och säkerställa att arbetsrättsliga reformer fungerar i praktiken, samt att balansera modernisering med traditionella sociala och religiösa värderingar. Landets strategiska ökenläge, stora energiresurser och aktiva utrikespolitik gör att Qatar fortsatt spelar en utomordentligt synlig roll i regionen och i internationella frågor.
Sammanfattning: Qatar är en liten, rik oljestatsmonarki på Arabiska halvön med stora naturgasreserver och en stark statligt styrd ekonomi. Det styrs av Al Thani‑familjen, har gjort vissa politiska och arbetsrättsliga reformer, och har stor global synlighet genom medier, investeringar och evenemang som fotbolls‑VM 2022. Samtidigt återstår viktiga frågor kring politisk pluralism, arbetsrätt och mänskliga rättigheter.
.jpg)



.jpg)
