Hadrosaurier är en grupp ornithopoda‑dinosaurier ofta kallade "andnäbbade" eller duck‑billed på engelska. Namnet kommer från grekiskan och betyder ungefär "kraftig/robust ödla"; se gärna vidare om ursprunget i namnet. De räknas till Ornithopoda inom bredare klassen dinosaurier och blev särskilt vanliga under den senare delen av kritaperioden.
Kännetecken
Hadrosaurier är lättigenkännliga genom sin platta, horniga näbb som fungerade för att nypa av vegetation, ofta beskrivet som en anpassning liknande en anka; se näbben. Bakom näbben hade de komplexa tandbatterier bestående av rader av kindtänder som malde växtmaterial mot varandra i kontinuerlig utbyte. Deras käkstruktur gjorde det möjligt att uppnå en effektiv tuggning trots att tänderna var små och många: se käkens uppbyggnad.
Variation och undergrupper
Inom familjen finns två huvudgrupper: de ofta hornlösa eller solid‑krönta hadrosauriner och de hollow‑krönta lambeosauriner med ihåliga kragar eller tuberösa utskott. Dessa huvudtoppar fungerade sannolikt i artigenkänning, visuella signaler och kanske som resonanslådor för läten.
Utbredning och fossila fynd
Hadrosauriefossil återfinns framför allt i Nordamerika och Asien, men även i Europa samt andra lokaler där fynd ibland är fragmentariska. Fossil och spår ger goda bevis för att de var bland de vanligaste växtätarna i många ekosystem under kritans slutskede; se samlingar och översikter under fossil.
Ekologi och beteende
Hadrosaurier var strikt växtätare och åt troligen en blandning av blad, barr, frukt och andra växtdelar på låg till medelhöjd. Spårföljder och kolonifynd, samt fynd av bon och ungar — där nivåer av föräldravård diskuterats, särskilt i släkten som Maiasaura — tyder på sociala grupper och viss grad av föräldraomsorg. Flera arter kunde gå både på två och fyra ben, beroende på aktivitet.
Betydelse och notabla släkten
Hadrosaurier representerar en framgångsrik radiation av växtätare före massutdöendet i slutet av krita. Kända släkten som Edmontosaurus, Corythosaurus, Parasaurolophus och Maiasaura används ofta som exempel i populärvetenskap och museiutställningar. För mer läsning om specifika arter och fyndplatser, se resurser och databaser länkade i artiklar och utställningar med översiktliga sammanfattningar.
Mer information och populärvetenskapliga presentationer finns via kataloger och databaser: näbb‑beskrivningar, tandfunktion, käkstudier, krita‑förhållanden, fossilregister, Nordamerikanska fynd, europeiska fynd, asiatiska fynd, etymologi, systematik och allmänt om dinosaurier.
