Enpartistat – definition, kännetecken och historiska exempel

Ett enpartisystem är en regeringsform där landet styrs av ett enda politiskt parti. I praktiken innebär det att endast ett politiskt parti har reell makt och att bildandet av oberoende konkurrenter ofta är förbjudet eller starkt begränsat. Enpartistaten framställer ofta sitt styre som nödvändigt för stabilitet, enhet eller nationell utveckling, men den politiska makten är koncentrerad till partiets ledning och dess institutioner.

Kännetecken

  • Monopol på politisk makt: Endast ett parti har beslutanderätt på nationell nivå, eller andra partier tillåts endast i underordnade roller.
  • Kontrollerade val: Om val hålls är de ofta icke-konkurrenskraftiga — kandidater godkänns av härskande parti eller valen saknar verklig valfrihet.
  • Partistyrda institutioner: Domstolar, säkerhetstjänster, media och kulturliv är ofta under partiell eller full kontroll av det styrande partiet.
  • Censur och begränsningar av yttrandefrihet: Kritik mot regimen kan tystas genom lagar, censur eller repressiva åtgärder.
  • Ideologisk enhet: Enpartistater bygger ofta på en gemensam politisk ideologi eller en legitimationsberättelse som partiet framhäver som enda riktiga vägen.

Hur enpartistat upprätthålls

Enpartistater använder flera mekanismer för att befästa sin makt:

  • Lagstiftning som förbjuder eller kraftigt begränsar alternativa partier och politiska organisationer.
  • Kontroll över informationsflödet: statsägd eller -kontrollerad media och internetcensur.
  • Övervakning och repressiva säkerhetsorgan — ibland med användning av hemlig polisstyrka för att kväsa opposition.
  • Patronage och klientelism: fördelning av resurser, jobb och förmåner till lojala grupper för att säkra stöd.
  • Användning av militären eller paramilitära styrkor vid behov, vilket i vissa fall utvecklas till en militärdiktatur eller förvandlar staten till en polisstat.

Skillnad mellan enpartistat och dominerande parti

Det är viktigt att skilja mellan strikt enpartistyrda stater och länder med ett dominant parti. I vissa länder finns flera partier men endast ett som enligt lag eller genom praktiska hinder kan styra — en situation som ibland kallas en dominerande stat med ett parti. I sådana system kan oppositionspartier formellt existera men saknar realistiska möjligheter att vinna makten på grund av manipulerade regler, valfusk eller kontroll över medier och resurser.

Historiska och nutida exempel

Några av de mest kända historiska exemplen på enpartistater eller regimer med enpartimonopol är Sovjetunionen (1922–1991), Nazityskland (1933–1945) och Italien under Benito Mussolini (1922–1943). Många östblockstater under kalla kriget fungerade som enpartistater under kommunistisk ledning. I dessa fall betraktas ofta regimerna som diktaturer på grund av avsaknaden av politisk frihet och pluralism.

Idag finns det fortfarande länder som i praktiken är enpartistater eller dominerandepartistater. Ett framträdande nutida exempel är Kina, där makten är koncentrerad till Kinas kommunistparti. Andra exempel är Nordkorea, Kuba, Vietnam och Laos, där partierna har en central eller ensidig roll i statens styre.

Politiska ideologier och enpartistaten

Enpartisystem är ett vanligt inslag i flera politiska ideologier. Historiskt har både kommunistiska och marxist-leninistiska rörelser byggt enpartistater för att säkra ett partimonopol. Även vissa fascistiska regimer etablerade ett enda partiets kontroll över staten. Men enpartisystem kan också uppstå av andra skäl än ideologi, till exempel genom militärkupp eller karismatiskt ledarskap.

Konsekvenser och kritik

  • Begränsad politisk frihet: Medborgarnas möjlighet att påverka politik genom fria val eller opposition minskar kraftigt.
  • Mänskliga rättigheter: Repressiva metoder, godtyckliga frihetsberövanden och förföljelse av oliktänkande förekommer i många enpartistater.
  • Institutionell svaghet: Avsaknad av opposition och kontrollmekanismer kan leda till korruption, dålig förvaltning och stagnation.
  • Stabilitet kontra innovation: Vissa enpartistater hävdar att systemet ger stabilitet och möjliggör snabba beslut, men detta sker ofta till priset av demokratiska friheter.

Sammanfattning

Enpartistat innebär att makten är koncentrerad till ett enda parti, vilket begränsar politisk konkurrens och opposition. Systemet kan ta sig olika uttryck — från ideologiskt grundade kommunistiska regimer till fascistiska eller militärt styrda stater — och leder ofta till inskränkningar i politiska rättigheter. Skillnaden mellan rena enpartistater och stater med ett dominerande parti är viktig för att förstå hur politisk makt utövas i praktiken.




 

Exempel

Den 1 oktober 2020 finns det nio stater som styrs av ett enda parti:

  • Kina (Kinas kommunistparti, 8 registrerade mindre partier)
  • Demokratiska folkrepubliken Korea (AKA Nordkorea) (Koreanska arbetarpartiet) - 2 mindre partier som endast existerar på papperet.
  • Vietnam (Vietnams kommunistparti)
  • Kuba (Kubas kommunistparti)
  • Eritrea
  • Västsahara
  • Myanmar (Burma) En militärdiktatur har avsatt den valda presidenten och styr nu landet. Det finns inga val. Htin Kyaw utsågs till premiärminister av armén.
  • Laos (Laos' kommunistparti)
  • Bermuda (Progressive Labour Party - 2 mindre partier finns)

 

Tidigare exempel på enpartistater

Det är stater som tidigare styrdes av enskilda partier:


 

Liknande situationer

De facto enpartistater

Länder där andra partier är lagliga, men där inget parti existerar för närvarande. I vissa kungariken styr en kungafamilj faktiskt landet med eller utan politiska partier. Kungadömen och emirat i Mellanöstern är exempel på detta.

System med dominerande partier

Vanliga exempel är följande: Det kan till exempel vara Förenade Ryssland (CP) i Ryssland, Nya Azerbajdzjanpartiet i Azerbajdzjan, Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP) i Turkiet, Serbiska progressiva partiet (SNS) i Serbien, Montenegros demokratiska socialistparti (DPS) i Montenegro, People's Action Party (PAP) i Singapore och Afrikanska nationalkongressen (ANC) i Sydafrika, Baathpartiet i Syrien, Demokratiska partiet i Ekvatorialguinea i Ekvatorialguinea, Awamiförbundet i Bangladesh, Belaya Rus i Vitryssland, PSUV i Venezuela, MPLA i Angola, FRELIMO i Moçambique, Coloradopartiet i Paraguay, ZANU-PF i Zimbabwe och Liberaldemokratiska partiet i Japan.

I vissa länder som har detta system används metoder för att undertrycka andra partier, utan att de egentligen förbjuds. I vissa fall används statsmakten direkt och indirekt för att förhindra att mindre partier får fler röster. Det kan handla om valfusk, gerrymandering eller domstolsbeslut (som kontrolleras av regeringen). I många fall hindras oppositionsledare och andra personer från att använda massmedia i valtider, och de hotas, trakasseras, fängslas och dödas ofta. I andra fall får förutom regeringskandidaterna endast kandidater från mindre allierade partier och "oberoende" kandidater som är nära allierade med det dominerande regeringspartiet en överväldigande fördel.

I dessa fall kan regeringens nederlag "inte förväntas inom en överskådlig framtid".

 

Frågor och svar

Fråga: Vad är ett enpartisystem?


A: Ett enpartisystem är en regeringsform där landet styrs av ett enda politiskt parti, vilket innebär att endast ett politiskt parti existerar och att det är förbjudet att bilda andra politiska partier.

F: Är det vanligt att vissa länder har många politiska partier som existerar men endast ett som kan styra?


S: Ja, detta kallas för en stat där ett parti dominerar. I detta fall är oppositionspartier mot det dominerande styrande partiet tillåtna, men har ingen verklig chans att få makten.

F: Kan du ge ett exempel på ett enpartisystem?


S: Ett exempel på ett enpartisystem är Kina, där all makt ligger hos Kinas kommunistparti. Andra partier tillåts existera endast om de accepterar kommunistpartiets ledande roll.

F: Finns det några välkända exempel från historien?


S: Sovjetunionen 1922-1991, Nazityskland 1933-1945, Italien under Benito Mussolini 1922-1943 och olika östblockstater är några av de mest kända exemplen på enpartistater i historien.

F: Är alla enpartisystem diktaturer?


S: Inte nödvändigtvis, men vissa kan betraktas som diktaturer och kallas polisstater eller militärdiktaturer om en hemlig polisstyrka eller militär används för att hålla en diktator vid makten med våld.

F: Vilken typ av politisk filosofi kännetecknas vanligtvis av ett enpartisystem?


S: Ett enpartisystem är vanligt förekommande i kommunistiska, marxistiska, leninistiska och fascistiska politiska filosofier.

AlegsaOnline.com - 2020 / 2025 - License CC3