Julius Streicher (12 februari 1885 - 16 oktober 1946) gjorde propaganda för Nazityskland och var en av regimen mest inflytelserika antisemitiska agitatorer. Han gav ut den rasistiska tidningen Der Stürmer, en sensationsinriktad veckotidning som spred hat, nidbilder och lögner om judiska människor. Streicher drev också ett förlag som publicerade flera antisemitiska barnböcker — bland annat Der Giftpilz från 1938 — som blev en av de mest spridda propagandaböckerna riktade till barn. I sådana publikationer framställdes judar som farliga och själsligt eller fysiskt fördärvliga, ofta genom vulgära metaforer (till exempel jämförelsen med en attraktiv men dödlig svamp).
Tidigt liv och politisk karriär
Streicher kom från en småborgerlig bakgrund och engagerade sig tidigt i nationalistisk och antisemitiskt verksamhet efter första världskriget. Han blev lokalt ledande i partiorganisationen i Franken och fungerade länge som en högljudd agitator för naziströrelsen. Genom Der Stürmer nådde han en bred publik; tidningen användes för att normalisera fördomar, sprida konspirationsteorier och uppvigla till hat mot judar.
Propagandametoder och innehåll
Der Stürmer kännetecknades av grova karikatyrer, fabrikationer och återkommande anklagelser (till exempel påståenden om sexuell omoral eller ritualmord) som var avsedda att provocera och avhumanisera. Tidningen spelade på rädsla och fördomar och var inte sällan pornografiskt eller vulgärt hållen för att väcka starka känslor. Genom att nå barn, ungdomar och vuxna bidrog Streicher till att konsolidera antisemitiska attityder i det tyska samhället före och under kriget.
Avsättning och andra världskriget
Trots sin ställning inom partiet drabbades Streicher av interna konflikter och anklagelser om korruption samt omoral. 1940 förlorade han flera officiella uppdrag och marginaliserades politiskt, även om hans publikationer fortsatte att cirkulera under kriget. Han var aldrig formellt ansvarig för organiseringen av förintelsen i administrativ mening, men hans ihärdiga uppvigling bedömdes av efterkrigstidens domstolar som en väsentlig del av det klimat som möjliggjorde folkmordet.
Rättegång och dom
Efter andra världskriget dömdes Streicher för brott mot mänskligheten vid Nürnbergrättegångarna. Åklagarsidan pekade särskilt på hans långvariga och systematiska uppvigling till förföljelse och våld mot judar. Försvaret hävdade i stor utsträckning att Streicher varit en journalist och utgivare, men domstolen fann att hans propaganda direkt bidragit till övergreppen. Han avrättades genom hängning den 16 oktober 1946.
Eftermäle
Streichers verksamhet ses i dag som ett tydligt exempel på hur hatpropaganda kan bana väg för våld och folkmord. Hans publikationer förbjöds efter kriget och han räknas som en av de mest inflytelserika antisemiterna inom nazistisk propaganda. Att studera hans verksamhet används ofta som en varning om propagandas makt och för att förstå hur desinformation och demonisering av grupper kan få förödande konsekvenser.
