Modern historia: Upplysning, industrialisering och vägen till nutid

Modern historia är den världshistoria som börjar efter medeltiden. I allmänhet avser termen "modern historia" världshistorien sedan förnuftets och upplysningens tidsålder på 1600- och 1700-talen och början av den industriella revolutionen. Perioden kännetecknas av snabba förändringar i idéer, teknik, ekonomi och politiska system som lade grunden för dagens samhällen.

Tidsindelning och viktiga begrepp

Den tidigmoderna tiden varade från slutet av 1400‑talet till den industriella revolutionen i slutet av 1700‑talet (ungefär 1450/92 till 1750/92). Den tidigmoderna tiden innefattar upptäcktsresor, centralisering av stater och framväxten av global handel.
Moderna tider börjar med upplysningen och 1700‑talet och sträcker sig fram till vår egen tid. Upplysningens idéer om förnuft, vetenskap och mänskliga rättigheter bidrog till nya politiska rörelser och reformer.
Moderniteten, som i viss mån vilar på modernismen, handlar om samhällsomvandlingar orsakade av industrialiseringen — tekniska innovationer, fabriksproduktion och urbanisering som förändrade arbetsliv och vardag.
postmodernism, postmodernitet och postindustrialism är senare teorier och begrepp som försöker beskriva och tolka samhällen efter industrialismens storhetstid. De knyter an till framväxten av tjänstesektorn när industrin inte längre var ekonomiskt dominerande. I dessa sammanhang används även prefixet "post-" för att markera en reaktion eller utveckling efter moderniteten, vilket inte nödvändigtvis täcker hela den samtida historien.

Kännetecken för den moderna perioden

Vetenskaplig och intellektuell förändring: Upplysningen och naturvetenskapliga framsteg (t.ex. Newtons och andra forskares arbete) ledde till en tro på förnuft, empirisk metod och teknisk utveckling.
Industriell teknik: Ångmaskinen, mekanisk vävning och senare elektricitet och motorer förändrade produktion och transport och möjliggjorde massproduktion.
Politiska omvälvningar: Revolutioner och nya idéer om stat, medborgarskap och rättigheter — exempelvis Amerikanska revolutionen och Franska revolutionen — som inspirerade demokratirörelser och nationell självbild.
Imperialism och kolonialism: Europeiska makter utvidgade sitt politiska, ekonomiska och kulturella inflytande över stora delar av världen, med långsiktiga konsekvenser för både kolonier och metropoler.
Ekonomisk omstrukturering: Från jordbruksekonomier till industrisamhällen och senare till fler tjänste- och kunskapsbaserade ekonomier.
Sociala förändringar: Urbanisering, nya klassstrukturer, arbetarrörelser, kvinnors kamp för rösträtt och ökade krav på sociala reformer och välfärdsstater.

Viktiga händelser och perioder

1700‑talet: Upplysningens idéer och de första industriella förändringarna inom textil, metall och maskinteknik.
Slutet av 1700‑talet–1800‑talet: Politiska revolutioner (t.ex. USA, Frankrike), nationalstatens framväxt och spridning av representativt styre.
1800‑talets mitt–slut: Snabb industrialisering i Europa och Nordamerika, järnvägar, telegraf och global handel ökade kontakterna mellan kontinenter.
1900‑talet: Två världskrig, avkolonisering efter andra världskriget, kalla kriget, välfärdsstater och teknologiska genombrott som flyg, radio, television och senare datorer och internet.
Sent 1900‑tal–nutid: Globaliseringens acceleration, tillväxt av globalisering, digitalisering, klimathot och en alltmer sammanlänkad världsekonomi och kultur.

Konsekvenser och efterdyningar

Den moderna perioden har lett till stora materiella framsteg och förbättrad levnadsstandard för många, men också till nya utmaningar: miljö- och klimatproblem, ojämlikhet, koloniala arv och konflikter om resurser och identitet. Samtidigt har spridningen av utbildning, medicin och demokratiska idéer förändrat möjligheterna för stora delar av världens befolkning.

Sammanfattning

Modern historia är en komplex epok präglad av vetenskapliga upptäckter, teknisk innovation, politiska omvälvningar och globalt utbyte. Begrepp som modernitet, industrialism och postmodernism hjälper oss att förstå olika faser och tolkningar av denna utveckling. Periodens långtgående effekter formar fortfarande vår samtid — från ekonomi och politik till kultur och miljö.

Slutet av 1400-talet till början av 1700-talet

Denna period kallas också för den tidigmoderna perioden. Under denna tid hittade européerna den nya världen och började kolonisera den. Under denna tid skedde också handel med Kina och andra östasiatiska kulturer.

Upptäckten av Amerika (1492): Upptäckternas tidsålder.
Gutenbergs tryckpress med rörliga typer (1450-talet): informationsåldern och tidningar.

Under den tidigmoderna perioden fanns det några händelser som påverkade världen i hög grad:

Martin Luther utmanar kyrkan den 31 oktober 1517 med sina 95 teser: Reformationen.
Den spanska armadas fall 8 augusti 1588 möjliggjorde det brittiska imperiets uppkomst
Trettioåriga kriget 1618-1648 i Centraleuropa decimerade befolkningen med upp till 20 procent.
År 1648 undertecknades Westfaliska freden, som avslutade flera krig i Europa och som inledde suveräna stater.
Utrechtfördraget markerade övergången från spansk till brittisk sjöherravälde.
Ludvig XIV, "roi soleil".

Den industriella revolutionen

Under denna period gjordes framsteg inom den industriella tekniken. Industrierna började tillverka kläder, vapen och andra användbara verktyg som människor behöver. Denna industriella revolution inledde den moderna världen som vi känner den.

Uppfinningarna av ångmaskinen (1764) och Spinning Jenny (1769), en av de viktigaste händelserna som påverkade romantiken.
Förkastar monarkin och absolutismen: Självständighetsförklaring av de brittiska kolonierna i Amerika, sedan USA, 1776, som påverkade den franska revolutionen 1789.

Napoleons tid

Napoleontiden är en period i Frankrikes och Europas historia. Den är också känd som den franska revolutionens fjärde stadium, där den första var nationalförsamlingen, den andra var den lagstiftande församlingen och den tredje var direktoratet. Den napoleonska eran börjar ungefär med Napoleons statskupp, som störtade direktörskapet. Den slutar med de hundra dagarna och hans nederlag mot en allians av flera nationer i slaget vid Waterloo 1815.

1800-talet

1800-talet är en tid i historien från 1815 till 1914.

Under det här århundradet börjar de spanska, portugisiska och ottomanska rikena, det heliga romerska riket och mogulriket att dö.

Efter Napoleonkrigen blev det brittiska imperiet världens ledande makt och kontrollerade en fjärdedel av världens befolkning och en tredjedel av landarealen. Det hjälpte till med handel och bekämpade sjöröveri. Vid denna tid kommer också den första glödlampan, bilar, järnvägar, flygplan, tryckpressen och andra uppfinningar.

1900-talet

Under 1900-talet förändrade teknik och medicin människors livsstil. Några framsteg var rymdforskning, kärnteknik, genetik och början på informationsåldern.

Det var också en tid då de två världskrigen (första och andra världskriget), den spanska influensan, det kalla kriget och avkoloniseringen av många delar av världen ägde rum.

Relaterade sidor

Slutet av århundradet

Frågor och svar

F: Vad är modern historia?

S: Modern historia är den världshistoria som börjar efter medeltiden och avser i allmänhet perioden efter tillkomsten av förnuftets och upplysningens tidsålder på 1600- och 1700-talen och början av den industriella revolutionen.

F: När ägde den tidigmoderna tiden rum?

Svar: Den tidiga moderniteten ägde rum från slutet av 1400-talet till den industriella revolutionen i slutet av 1700-talet, cirka 1450/92 till 1750/92.

Fråga: Vad bygger moderniteten på?

S: Moderniteten bygger på modernismen, som utforskar förändringar i samhället på grund av industrialiseringen.

F: Hur förhåller sig postmoderniteten till moderniteten?

S: Postmodernitet och postindustrialism är teorier som tillämpar konströrelsens term postmodernism på social- och kulturhistoria, eller hänvisar till tjänstesektorns framväxt under slutet av 1900-talet när industrin inte längre var dominerande; prefixet "post-" innebär en reaktion på moderniteten.

F: Vilka framsteg har gjorts under denna tidsperiod?

S: Under denna tidsperiod har det gjorts många framsteg inom vetenskap, politik, krigföring, teknik och globalisering.

F: Hur utvidgade de europeiska makterna sitt inflytande under denna tidsperiod? S: Under denna tidsperiod började de europeiska makterna utvidga sitt politiska, ekonomiska och kulturella inflytande till resten av världen.