Werner Heisenberg | Tysk fysiker
Werner Karl Heisenberg (5 december 1901 - 1 februari 1976) var en tysk fysiker. Han fick Nobelpriset i fysik för sin upptäckt av kvantmekaniken. Han upptäckte Heisenbergs osäkerhetsprincip, som visar att det finns en gräns för hur väl position och hastighet hos en partikel kan mätas.
Tidigt liv
Heisenberg föddes i Würzburg i Tyskland som son till en professor i bysantinsk historia. Han började studera fysik på universitetet i München. Arnold Sommerfeld var en av hans lärare.
Heisenberg var en mycket duktig student och behövde bara tre år för att avsluta sina studier. Därefter skrev han en doktorsavhandling om rörelser i vätskeströmmar ("Über Stabilität und Turbulenz von Flüssigkeitsströmen" - "Om stabilitet och turbulens i vätskeströmmar"). År 1924 blev han assistent till Max Born vid universitetet i Göttingen. I juni 1925 återhämtade han sig från hösnuva på ön Helgoland, och medan han arbetade ensam gjorde han det avgörande genombrottet för kvantmekaniken. Tillbaka i Göttingen skrev de tillsammans med Max Born och Pascual Jordan den grundläggande artikel som grundade kvantmekaniken.
1926/1927 arbetade Heisenberg med Niels Bohr vid Köpenhamns universitet. I februari 1927, medan Bohr var på en längre skidsemester, uppfann han osäkerhetsprincipen och publicerade artikeln "Über den anschaulichen Inhalt der quantentheoretischen Kinematik und Mechanik" - "Om det synliga innehållet i den kvantteoretiska kinematiken och mekaniken".
Vid 26 års ålder blev Heisenberg professor i teoretisk fysik vid universitetet i Leipzig.
Han fick Nobelpriset när han var 31 år gammal.
1937 gifte han sig med Elisabeth Schumacher. De fick sju barn, en av deras söner är välkänd som neurobiolog och genetiker, Martin Heisenberg.
Heisenberg, 1926 i Göttingen
Krig och senare
Under andra världskriget, från 1939 till 1945, blev Werner Heisenberg inkallad för att arbeta med det tyska uranprojektet . Projektet syftade till en kärnreaktor och resulterade inte i några kärnvapen, möjligen för att Heisenberg inte ville det. Vissa historiker antar att det fanns en kapplöpning mellan det lilla tyska uranprojektet och det enorma amerikanska Manhattanprojektet. Hans A. Bethe, chef för teoriavdelningen inom Manhattanprojektet i Los Alamos, sade att detta inte var sant. Edward Teller, fadern till den amerikanska vätebomben, sade att Heisenberg saboterade det tyska projektet.
Efter kriget hölls han som fånge på Farm Hall i England från maj 1945 till januari 1946, där britterna och amerikanerna höll tio tyska kärnvapenforskare fångna.
Senare arbetade han med elementarpartikelfysik, främst i Västtyskland, och han bidrog till grundandet av det europeiska laboratoriet för elementarpartikelfysik CERN i Genève, Schweiz. I april 1957 undertecknade han tillsammans med 17 tyska fysiker en deklaration om att de aldrig skulle delta i byggandet av kärnvapen. 1958 flyttades hans Max-Planck-Institut für Physik från Göttingen till München.
Han dog 1976 i München, Tyskland, vid 74 års ålder.
| Vinnare av Nobelpriset i fysik | |
| 1901-1925 | Röntgen (1901) - Lorentz / Zeeman (1902) - Becquerel / P. Curie / M. Curie (1903) - Rayleigh (1904) - Lenard (1905) - Thomson (1906) - Michelson (1907) - Lippmann (1908) - Marconi / Braun (1909) - van der Waals (1910) - Wien (1911) - Dalén (1912) - Kamerlingh Onnes (1913) - Laue (1914) - W. L. Bragg / W. H. Bragg (1915) - Barkla (1917) - Planck (1918) - Stark (1919) - Guillaume (1920) - Einstein (1921) - N. Bohr (1922) - Millikan (1923) - M. Siegbahn (1924) - Franck / Hertz (1925) |
| 1926-1950 | Perrin (1926) - Compton / C. Wilson (1927) - O. Richardson (1928) - De Broglie (1929) - Raman (1930) - Heisenberg (1932) - Schrödinger / Dirac (1933) - Chadwick (1935) - Hess / C. D. Anderson (1936) - Davisson / Thomson (1937) - Fermi (1938) - Lawrence (1939) - Stern (1943) - Rabi (1944) - Pauli (1945) - Bridgman (1946) - Appleton (1947) - Blackett (1948) - Yukawa (1949) - Powell (1950) |
| 1951-1975 | Cockcroft / Walton (1951) - Bloch / Purcell (1952) - Zernike (1953) - Born / Bothe (1954) - Lamb / Kusch (1955) - Shockley / Bardeen / Brattain (1956) - Yang / T. D. Lee (1957) - Cherenkov / Frank / Tamm (1958) - Segrè / Chamberlain (1959) - Glaser (1960) - Hofstadter / Mössbauer (1961) - Landau (1962) - Wigner / Goeppert-Mayer / Jensen (1963) - Townes / Basov / Prokhorov (1964) - Tomonaga / Schwinger / Feynman (1965) - Kastler (1966) - Bethe (1967) - Alvarez (1968) - Gell-Mann (1969) - Alfvén / Néel (1970) - Gabor (1971) - Bardeen / Cooper / Schrieffer (1972) - Esaki / Giaever / Josephson (1973) - Ryle / Hewish (1974) - A. Bohr / Mottelson / Rainwater (1975) |
| 1976-2000 | Richter / Ting (1976) - P. W. Anderson / Mott / Van Vleck (1977) - Kapitsa / Penzias / R. Wilson (1978) - Glashow / Salam / Weinberg (1979) - Cronin / Fitch (1980) - Bloembergen / Schawlow / K. Siegbahn (1981) - K. Wilson (1982) - Chandrasekhar / Fowler (1983) - Rubbia / van der Meer (1984) - von Klitzing (1985) - Ruska / Binnig / Rohrer (1986) - Bednorz / Müller (1987) - Lederman / Schwartz / Steinberger (1988) - Ramsey / Dehmelt / Paul (1989) - Friedman / Kendall / R. Taylor (1990) - de Gennes (1991) - Charpak (1992) - Hulse / J. Taylor (1993) - Brockhouse / Shull (1994) - Perl / Reines (1995) - D. Lee / Osheroff / R. Richardson (1996) - Chu / Cohen-Tannoudji / Phillips (1997) - Laughlin / Störmer / Tsui (1998) - 't Hooft / Veltman (1999) - Alferov / Kroemer / Kilby (2000) |
| 2001 och framåt | Cornell / Ketterle / Wieman (2001) - Davis / Koshiba / Giacconi (2002) - Abrikosov / Ginzburg / Leggett (2003) - Gross / Politzer / Wilczek (2004) - Glauber / Hall / Hänsch (2005) - Mather / Smoot (2006) - Fert / Grünberg (2007) - Nambu / Kobayashi / Maskawa (2008) - Kao / Boyle / Smith (2009) - Geim / Novoselov (2010) - Perlmutter / Riess / Schmidt (2011) - Wineland / Haroche (2012) - Englert / Higgs (2013) - Akasaki / Amano / Nakamura (2014) - Kajita / McDonald (2015) - Thouless / Haldane / Kosterlitz (2016) - Weiss / Barish / Thorne (2017) - Ashkin / Mourou / Strickland (2018) - Mayor / Peebles / Queloz (2019) - Penrose / Genzel / Ghez (2020) - Manabe / Hasselmann / Parisi (2021) - Aspect / Clauser / Zeilinger (2022) |
| Kategori:Nobelpristagare i fysik - | |
| Myndighetskontroll | |
| Allmänt |
|
| Nationella bibliotek |
|
| Vetenskapliga databaser |
|
| Övriga |
|
Frågor och svar
F: Vem var Werner Karl Heisenberg?
S: Werner Karl Heisenberg var en tysk fysiker som fick Nobelpriset i fysik för sin upptäckt av kvantmekaniken.
F: Vad upptäckte Heisenberg?
Svar: Heisenberg upptäckte Heisenbergs osäkerhetsprincip, som visar att det finns en gräns för hur väl position och hastighet hos en partikel kan mätas.
F: När föddes Werner Karl Heisenberg?
S: Werner Karl Heisenberg föddes den 5 december 1901.
F: När fick han Nobelpriset i fysik?
Svar: Han fick Nobelpriset i fysik för sin upptäckt av kvantmekaniken.
Fråga: När dog han?
Svar: Han dog den 1 februari 1976.
Fråga: Vad är Heisenbergs osäkerhetsprincip?
S: Heisenbergs osäkerhetsprincip innebär att det finns en gräns för hur väl position och hastighet hos en partikel kan mätas.
