Under andra världskriget trodde många att nazisterna tillverkade tvål av kropparna från de judar som dog i koncentrationslägren.

Yad Vashem Memorial har sagt att nazisterna inte gjorde mycket tvål av judiska kroppar. Yad Vashem säger att nazisterna använde sig av rykten om att de gjorde tvål av kroppar för att skrämma lägerfångarna. Det finns dock bevis för att forskningsanläggningar hade tagit fram ett sätt att göra stora mängder tvål av människokroppar.

Vad ligger bakom ryktet?

Under och efter kriget spreds många vittnesmål och rapporter om att människor från koncentrationsläger förvandlats till tvål. Sådana berättelser hade flera källor:

  • Fångars vittnesmål och rykten spridda inne i lägren, där skräck och osäkerhet lätt gav upphov till överdrifter och antaganden.
  • Allierad och motståndsrörelsepropaganda som ibland förstärkte eller återgav obekräftade uppgifter om nazistiska grymheter.
  • Efterkrigstida undersökningar och rättegångar där anklagelser om tvålproduktion nämndes i vissa sammanhang.

Vad säger forskningen och historikerna?

Forskarkonsensus i dag är att det inte fanns någon systematisk, storskalig produktion av tvål av judiska kroppar som en del av nazisternas industriella mordprogram. Organisationer som Yad Vashem och flertalet historiker betonar att de flesta uppgifter om massproduktion är myter eller överdrifter.

Samtidigt finns dokumentation om mindre, lokaliserade experiment och framställningar av tvål-liknande ämnen från människotissue vid vissa medicinska eller anatomiska institut under krigsåren. Dessa fall verkar ha varit begränsade i omfattning och hade inte karaktären av en organiserad industriproduktion för användning utanför forsknings- eller undervisningssammanhang.

Exempel på småskaliga fall

Efterkrigstida utredningar i vissa städer visade att delar av anatomiska institutioner eller laboratorier hade lämnat efter sig rester eller dokumentation som tolkats som framställning av tvål eller fete produkter från människovävnad. I flera fall har forskare senare tolkat fynden som följder av anatomiska fog- och bevaringsmetoder eller av fetthärdning (adipocere), snarare än avsiktlig massproduktion för civilt bruk.

Varför är det viktigt att skilja myt från verklighet?

Det är historiskt och moraliskt viktigt att vara exakt när man beskriver vad som faktiskt skedde. Att påstå massproduktion av tvål av människokroppar utan belägg riskerar att urvattna eller förvränga de dokumenterade brotten som verkligen ägde rum i förintelsen. Samtidigt är det också viktigt att erkänna att grymheter, medicinska övergrepp och experiment förekom – och att vissa rykten grundade sig i verkliga, om än mer begränsade, händelser.

Sammanfattning

Myten om en omfattande, industrimässig tvålproduktion av judiska kroppar är inte underbyggd. Det fanns dock enstaka fall och experiment som har gett upphov till och förstärkt ryktet. Historiker och institutioner som Yad Vashem uppmanar till noggrann källkritik: erkänn övergreppen som verkligen ägde rum, men undvik att sprida obekräftade eller överdrivna påståenden.