CBRNE

Typer av CBRNE-vapen

Kemisk

De viktigaste typerna av kemiska vapen är:

• Nervmedel, som angriper det centrala nervsystemet. Exempel på detta är typer av bekämpningsmedel som kallas organofosfater, sarin och VX.
• Blåsor som orsakar brännskador och blåsor både på insidan och utsidan av kroppen. Exempel på detta är senapsgaserna.
• Blodämnen som gör det omöjligt för blodet att transportera syre till kroppen. De vanligaste blodmedlen tillverkas med cyanid.
• Kvävningsmedel, som angriper lungorna och gör att de fylls med vätska. Detta gör det omöjligt att andas. Exempel är klorgas och fosgen.
• Förlamande medel, som är utformade för att skada ett stort antal människor och göra det omöjligt för dem att slå tillbaka, men utan att döda dem. Exempel på detta är tårgas och pepparspray.

Enligt internationella lagar är det olagligt att använda kemiska vapen. Terroristerna har dock ignorerat dessa lagar. År 1995 attackerade till exempel terrorister tunnelbanan i Tokyo, Japan, med sarin.

Biologisk

Målet med biologiska vapen är att få så många människor som möjligt sjuka i smittsamma sjukdomar. Bland de olika typerna av biologiska vapen kan nämnas följande:

• Bakterier, som de bakterier som orsakar mjältbrand och pest.
• Virus, som de som orsakar smittkoppor, ebola och influensa.
• Toxiner (gifter som produceras av levande organismer), som ricin, botulismtoxin och aflatoxin.

År 2001 använde en terrorist ett biologiskt vapen mot USA genom att skicka brev fyllda med mjältbrand med posten till många olika personer. Ricin har också skickats med posten som en biologisk attack.

Radiologisk

Ett radiologiskt vapen är ett vapen som sprider strålning. Till exempel:

• En smutsig bomb (en vanlig bomb som sprider radioaktivt material).
• Förgiftning av livsmedel eller vatten med radioaktivitet.

År 2006 mördades Alexander Litvinenko, en före detta rysk spion, när någon lade polonium-210, ett radioaktivt ämne, i hans mat.

I Vita husets rapport sägs att det finns radiologiskt material över hela världen som inte är bevakat.

Kärnkraft

Ett kärnvapen frigör en enorm mängd energi i en kärnvapenexplosion. Kärnvapen kan döda alla i en stad och göra många andra människor som överlever sjuka av strålningsförgiftning.

Även om många länder har testat kärnvapen har de bara använts som massförstörelsevapen två gånger. Under andra världskriget släppte USA två atombomber över de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki. I Hiroshima förstörde atombomben 4,7 kvadratmil (12 km² ) av staden och dödade 60 000 till 80 000 människor direkt. Fler människor dog senare av strålningssjukdom och cancer orsakad av strålning, så historiker tror att omkring 135 000 människor dödades av den enda atombomben som träffade Hiroshima.

I Nagasaki skapade atombomben en värme på cirka 3 900 °C (7 050 °F) och vindar som var så snabba som 1 005 km/h (624 mph). Den dödade någonstans mellan 39 000 och 80 000 människor.

Efter dessa bombningar gick många länder med på att göra sig av med sina atombomber. Vissa länder har dock fortfarande kärnvapenbomber, och det finns kärnvapenmaterial runt om i världen som inte bevakas.

Sprängämnen

Explosiva vapen omfattar saker som vanliga bomber och improviserade sprängladdningar (IED). Terrorister har ofta använt IED:er för att döda och skada soldater i Irak. I vissa andra länder, t.ex. Israel, fäster terrorister bomber på sina kroppar och låter dem explodera på offentliga platser, vilket dödar många människor och även dem själva. Under Vietnamkriget använde USA ofta napalm ("flytande eld") som en del av sina bomber. De blandade det också med bensin och fosfor för att göra det mer explosivt och sprutade det direkt från båtar och helikoptrar.

Under maratonloppet i Boston 2013 använde två terrorister sprängämnen för att döda tre personer och skada 264 andra vid maratonloppets mållinje.

Under attackerna i Paris i november tog en grupp terrorister som kallas ISIS med sig bomber till offentliga platser och sprängde dem.

Det "svampmoln" som orsakades av atombomben som slog ner i Nagasaki höjde sig 18 km över marken.


En Stryker ligger på sidan efter en explosion av en IED i Irak. (2007)

Oavsiktliga CBRNE-händelser

Exempel på oavsiktliga CBRNE-händelser är:

• Kemisk: Oavsiktliga kemikalieutsläpp (t.ex. oljeutsläpp eller farliga kemikalier som läcker ut från ett laboratorium).
• Biologisk: Utbrott av smittsamma sjukdomar (t.ex. en influensaepidemi).
• Radiologisk: Oavsiktliga utsläpp av radioaktiva kemikalier i laboratorier eller på sjukhus (t.ex. utsläpp av uranylnitrat, som används för att undersöka virus i elektronmikroskop), olyckor under strålbehandling.
• Kärnkraft: Olyckor vid kärnkraftverk som Tjernobyl och Three Mile Island.
• Explosivt: En person som får syrgas för andningsproblem tänder en cigarett och spränger av misstag hela sitt hyreshus i luften.

Fotogalleri