Antikens Rom: kultur, konst, religion och samhälle

Det fanns fyra klasser av människor i Rom: aristokrater, ryttare, vanliga medborgare och slavar. Aristokratklassen hade cirka 300 familjer, mestadels senatorer. Aristokratklassen var mycket mäktig. Equestrians eller "equites" var köpmän, regeringsbyggare och bankirer som vanligtvis var mindre rika. De vanliga medborgarna var jordbrukare, industriarbetare och stadens pöbel. Slavar var tvungna att arbeta hårt och släpptes vanligtvis när de blev gamla. Vissa slavar tränades till gladiatorer som folk kunde titta på. Andra slavar arbetade i rika hem som dörrvakter, bärare av ströbäddar, budbärare eller tjänare. Vissa grekiska slavar var lärare som lärde ut deras språk eller läkare.

Den ursprungliga romerska religionen hade många gudar, med berättelser som kallas romersk mytologi.

Kristendom

Vid tiden för Jesu födelse styrde Romarriket hela Medelhavsområdet. Jesus lärde ut att endast dyrka Gud. Eftersom de kristna dyrkade endast Gud och inte deltog i högtiderna för andra gudar ansåg romarna att de var opatriotiska. Många kristna korsfästes. Romarna förföljde dem i många år. Ibland dödades de av djur för att få en föreställning.

Kristendomen spreds dock fortfarande i Romarriket. En stor förändring ägde rum när Konstantin I blev kejsare. Han flyttade imperiets huvudstad till Bysans, konverterade till kristendomen och skyddade de kristna från skada. Många romare fortsatte att dyrka de gamla gudarna.

Under kejsartiden byggdes de fattigare romerska husen av soltorkat tegel. Dessa hus hade bara ett rum. I detta enda rum sov familjen, åt och fick besök. Rikare människor hade herrgårdar. Statyer och målningar visades upp. Små rum användes som vardagsrum och matsalar. I mitten fanns en gård med en trädgård. Den var dekorerad med fontäner, växter och blommor. Golven var ofta gjorda av mosaik, kakel eller marmor med många olika färger. Vissa väggar var målade. Rätten var gjord av keramik eller glas. Det fanns rörledningar i vissa hus och i de offentliga baden, och ett avloppssystem användes. Varm luft värmde huset från ett värmesystem. Många rika romare hade två hus, ett i staden och ett på landet.

Fattiga människor bodde i byggnader där de översta våningarna var avsedda för de fattigaste. Ibland fanns det så många som 200 trappsteg för att nå dem. Många bränder inträffade. Hinkar med vatten användes för att släcka bränderna, även om det många gånger inte fungerade.

Fattiga människor åt grönsaker, fisk, salt, ost, frukt, nötter och olivolja. Kött, särskilt nötkött, åt man vanligtvis inte. Frukost åt man oftast inte och till lunch använde man rester. Rika människor åt middag före klockan fyra på eftermiddagen. De åt vanligtvis mellan tre och tio timmar. Man tvättade händerna mellan rätterna. En kejsare serverade 22 rätter vid sina middagar. Om besökare bjöds in till middag skickades slavar för att föra dem i tid, eftersom vattenklockor inte alltid fungerade på samma sätt. Folk åt gärna vindruvor till efterrätt. Till en början åt man kalla musslor och ostron till efterrätt, men senare åt man dem istället i början av måltiden.

De offentliga baden användes inte bara för att bada. Förutom rummen med varmt och kallt vatten fanns det trädgårdar, arenor, konstgallerier, bibliotek och matställen. Det fanns till och med underjordiska gångar för att lättare kunna ta sig till platser. Akvedukter förde vatten till baden. De var så välbyggda att vissa fortfarande används.

Romarna var mycket stolta över sina akvedukter. De tyckte att de var bättre än de "värdelösa" egyptiska pyramiderna. De använde dem också för dricksvatten.

Stora fartyg som kallades quinqueremes hade 300 personer som rodde med åror. De kunde färdas 160 km per dag. Handelsvägarna skyddades från pirater. Många fartyg transporterade mat, andra transporterade pärlor, peppar, bomull, kanel och siden. Ett pund silke kostade på den tiden ett pund guld.

Språk och litteratur

Romarnas modersmål var latin. Dess alfabet baserades på det etruskiska alfabetet, som i sin tur baserades på det grekiska alfabetet.

Den bevarade latinska litteraturen är på klassisk latin från det första århundradet före Kristus. Det talade språket i Romarriket var vulgärlatin, som skiljde sig från klassisk latin i grammatik och ordförråd, och så småningom även i uttal. Ur latinet kom portugisiska, spanska, franska och italienska. Latin användes för medicinska och vetenskapliga ord.

Latin förblev det huvudsakliga skriftspråket i Romarriket. Grekiska blev det språk som talades av den välutbildade eliten, eftersom den mesta litteratur som romarna studerade var skriven på grekiska. Den romerska litteraturen påverkades i hög grad av den grekiska litteraturen. Några av de mest kända exemplen är Aeneiden av Vergilius, Plutarkos Lives of Famous Men och Odes av Horatius.

I den östra halvan av romarriket, som senare blev det bysantinska riket, ersatte latinet inte alls grekiskan. Efter Justinianus död blev grekiskan det officiella språket i den bysantinska regeringen. Romarrikets expansion spred latinet över hela Europa. Vulgärlatinet utvecklades till dialekter på olika platser och förändrades gradvis till de distinkta romanska språken.

Arkitektur

Romarna byggde fantastiska vägar och broar. De skrev pjäser och behöll det feniciska alfabetet. Romarna var oftast praktiska och höll den grekiska kulturen vid liv. Många av de akvedukter som de byggde finns fortfarande kvar och används. Rom hade också de första sjukhusen i västvärlden. De hade också det första systemet med statlig medicin för fattiga människor. Deras byggnader var dekorerade med mosaiker på golven och målningar som gjordes direkt på väggarna.

Musik

Romarnas musik var en viktig del av deras liv. Sång (carmen) var en del av nästan varje socialt tillfälle. Musiken ackompanjerade skådespel och evenemang på arenan. Den var en del av den scenkonstform som kallas pantomimus, en tidig form av sagoballett som kombinerade uttrycksfull dans, instrumentalmusik och ett sjunget libretto.

De påverkades av etruskisk och grekisk musik. Det romarna sjöng följde helt enkelt sångens naturliga melodi.

• Det antika Rom
• Romarriket
• Kläder i det antika Rom