Ragnar Granit (1900–1990) — Nobelpristagare och banbrytande ögonforskare
Ragnar Granit (1900–1990) — Nobelprisvinnande ögonforskare vars banbrytande forskning om synen revolutionerade neurofysiologi. Läs hans liv och arv.
Ragnar Arthur Granit (30 oktober 1900 i Riihimäki, Finland – 31 mars 1990 i Stockholm, Sverige) var en finlandssvensk läkare och vetenskapsman. Han fick 1967 års Nobelpris i fysiologi eller medicin för sina banbrytande studier av ögats funktion.
Forskning och vetenskapliga bidrag
Granit var en av pionjärerna inom neurofysiologin med inriktning på synsinnet. Han utvecklade och använde elektrofysiologiska metoder, bland annat inspelning med mikroelektroder, för att mäta hur ljus påverkar nervceller i näthinnan. Genom dessa studier klarlade han hur ljusomvandlingen i fotoreceptorerna ger upphov till elektriska impulser och hur dessa signaler behandlas och kodas i näthinnans nervceller.
Hans arbete bidrog till förståelsen av flera centrala fenomen i synfysiologin, bland annat:
- hur fotoreceptorer (stavar och tappar) omvandlar ljus till elektriska signaler;
- näthinnans signalbehandling och hur olika celltyper bidrar till perception av ljusstyrka och färg;
- mekanismer för anpassning till olika ljusnivåer och den tidsskala över vilken näthinnan svarar på förändringar i synfältet.
Nobelpriset 1967
1967 delade Granit Nobelpriset i fysiologi eller medicin med Haldan Keffer Hartline och George Wald. Priset belönade deras gemensamma bidrag till förståelsen av de grundläggande fysiologiska och kemiska processerna i synen — från hur ljus upptäcks av fotoreceptorer till hur dessa signaler bearbetas av nervceller.
Karriär och påverkan
Granit verkade inom såväl grundforskning som medicin och var verksam i Sverige under stora delar av sin karriär. Hans forskning utbildade och inspirerade en hel generation av neurofysiologer och ögonforskare. Metoder och begrepp som utvecklades eller förfinades i hans laboratorier utgör fortfarande viktiga delar av modern visuell neurovetenskap och klinisk ögonforskning.
Personligt liv och arv
Som finlandssvensk hade Granit rötter i Finland men hans arbete fick en stark internationell spridning. Han blev en erkänd auktoritet inom sitt fält och erhöll flera utmärkelser utöver Nobelpriset. Hans forskning har haft långvariga konsekvenser för förståelsen av synprocesser och för utvecklingen av tekniker för att studera nervsystemets funktion.
Snabbfakta
- Född: 30 oktober 1900, Riihimäki, Finland
- Död: 31 mars 1990, Stockholm, Sverige
- Yrke: läkare, vetenskapsman
- Nobelpris i fysiologi eller medicin: 1967 (delat)
- Huvudsakligt forskningsområde: näthinnan och synens fysiologi
Ragnar Granits arbeten ligger fortfarande till grund för många teorier och experiment inom visuell neurovetenskap och hans metodiska inflytande märks i dagens forskning om hur ögat och hjärnan tillsammans skapar synupplevelser.
Historia
Hans far var skogsmästare Arthur Wilhelm Granit och hans mor Albertina Helena Malmberg Granit. Ragnar Granit gifte sig 1929 med baronessan Marguerite Emma Bruun ("Daisy"). Deras son Michael Granit (född 1930) är arkitekt.
För sin forskning om de interna elektriska impulser som sker när ögat ser, fick Ragnar Granit 1967 Nobelpriset i medicin eller fysiologi.
Granit fick svenskt medborgarskap under andra världskriget och sade en gång att hans Nobelpris "tillhör fifty-fifty Finland och Sverige".
Utbildning
- Gymnasieskola: Svenska normalskolan, Helsingfors (1919)
- Universitet: Åbo Akademi University (1919)
- Universitet: Medicin, Helsingfors universitet (1924)
- Universitet: Filosofi, Helsingfors universitet (1924)
- Medicinsk fakultet: Medicinsk utbildning: läkare, Helsingfors universitet (1927)
- Forskare: Oxford University (1927-28)
- Forskare: Fysiologi, Helsingfors universitet (1929, 1932-33)
- Forskare: Medicinsk fysik, University of Pennsylvania (1929-31)
- Professor: Fysiologi, Helsingfors universitet (1935-40)
- Professor: Fysiologi, Rockefeller University (1956-66)
- Forskare: Kungliga Karolinska institutet, Stockholm (1940-46)
- Professor: Neurofysiologi, Kungliga Karolinska institutet, Stockholm (1946-67).
| · v · t · e Vinnare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin | |
| 1901 - 1925 | Behring (1901) - Ross (1902) - Finsen (1903) - Pavlov (1904) - Koch (1905) - Golgi / Ramón y Cajal (1906) - Laveran (1907) - Mechnikov / Ehrlich (1908) - Kocher (1909) - Kossel (1910) - Gullstrand (1911) - Carrel (1912) - Richet (1913) - Bárány (1914) - Bordet (1919) - Krogh (1920) - Hill / Meyerhof (1922) - Banting / Macleod (1923) - Einthoven (1924) |
| 1926 - 1950 | Fibiger (1926) - Wagner-Jauregg (1927) - Nicolle (1928) - Eijkman / Hopkins (1929) - Landsteiner (1930) - Warburg (1931) - Sherrington / Adrian (1932) - Morgan (1933) - Whipple / Minot / Murphy (1934) - Spemann (1935) - Dale / Loewi (1936) - Szent-Györgyi (1937) - Heymans (1938) - Domagk (1939) - Dam / Doisy (1943) - Erlanger / Gasser (1944) - Fleming / Chain / Florey (1945) - Muller (1946) - C.Cori / G.Cori / Houssay (1947) - Müller (1948) - Hess / Moniz (1949) - Kendall / Reichstein / Hench (1950) |
| 1951 - 1975 | Theiler (1951) - Waksman (1952) - Krebs / Lipmann (1953) - Enders / Weller / Robbins (1954) - Theorell (1955) - Cournand / Forssmann / Richards (1956) - Bovet (1957) - Beadle / Tatum / Lederberg (1958) - Ochoa / Kornberg (1959) - Burnet / Medawar (1960) - Békésy (1961) - Crick / Watson / Wilkins (1962) - Eccles / Hodgkin / Huxley (1963) - Bloch / Lynen (1964) - Jacob / Lwoff / Monod (1965) - Rous / Huggins (1966) - Granit / Hartline / Wald (1967) - Holley / Khorana / Nirenberg (1968) - Delbrück / Hershey / Luria (1969) - Katz / Euler / Axelrod (1970) - Sutherland (1971) - Edelman / Porter (1972) - Frisch / Lorenz / Tinbergen (1973) - Claude / Duve / Palade (1974) - Baltimore / Temin / Dulbecco (1975) |
| 1976 - 2000 | Blumberg / Gajdusek (1976) - Guillemin / Schally / Yalow (1977) - Arber / Nathans / Smith (1978) - Cormack / Hounsfield (1979) - Benacerraf / Dausset / Snell (1980) - Sperry / Hubel / Wiesel (1981) - Bergström / Samuelsson / Vane (1982) - McClintock (1983) - Jerne / Köhler / Milstein (1984) - Brown / Goldstein (1985) - Stanley Cohen / Levi-Montalcini (1986) - Tonegawa (1987) - Black / Elion / Hitchings (1988) - Bishop / Varmus (1989) - Murray / Thomas (1990) - Neher / Sakmann (1991) - Fischer / Krebs (1992) - Roberts / Sharp (1993) - Gilman / Rodbell (1994) - Lewis / Nüsslein-Volhard / Wieschaus (1995) - Doherty / Zinkernagel (1996) - Prusiner (1997) - Furchgott / Ignarro / Murad (1998) - Blobel (1999) - Carlsson / Greengard / Kandel (2000) - Carlsson / Greengard / Kandel (2000) |
| 2001 - idag | Hartwell / Hunt / Nurse (2001) - Brenner / Horvitz / Sulston (2002) - Lauterbur / Mansfield (2003) - Axel / Buck (2004) - Marshall / Warren (2005) - Fire / Mello (2006) - Capecchi / Evans / Smithies (2007) - Barré-Sinoussi / Montagnier / zur Hausen (2008) - Blackburn / Greider / Szostak (2009) - Edwards (2010) - Beutler / Hoffmann; Steinman (2011) - Gurdon / Yamanaka (2012) - Rothman / Schekman / Südhof (2013) - O'Keefe / M-B. Moser / E. Moser (2014) - Campbell / Ōmura / Youyou (2015) - Ohsumi (2016) - Hall / Rosbash / Young (2017) - Allison / Honjo (2018) - Semenza / Ratcliffe / Kaelin Jr. (2019) - Atler / Houghton / Rice (2020) - |
Sök