Den 21 juni är den 172:a dagen på året (173:e under skottår) i den gregorianska kalendern. Det är 193 dagar kvar till årets slut. Under de flesta år är detta datumet för sommarsolståndet på norra halvklotet, som den dag med flest dagsljustimmar. På södra halvklotet är detta vintersolståndet, med minst antal timmars dagsljus.
Astronomisk förklaring
Sommarsolståndet inträffar när jordens nordpol lutar som mest mot solen, vilket gör att solens centrum når sin största deklination norrut. Jordens rotationsaxel lutar cirka 23,44° i förhållande till planetbanans normala plan, och det är denna lutning som ger årstiderna. Solens position vid solståndet bestäms mycket exakt och anges ofta som en specifik tidpunkt (ögonblicket då solen ligger i högsta norruta deklination).
När kan solståndet inträffa?
Sommarsolståndet sker vanligen den 20, 21 eller 22 juni, beroende på år och tidszon. Det är alltså inte säkert att det alltid inträffar just den 21 juni; variationen beror på kalenderns konstruktion och på att jordens omloppstid inte är ett helt antal dygn.
Dagsljus och lokala effekter
- På platser nära ekvatorn blir förändringen i dagslängd liten mellan årstiderna, medan på höga breddgrader är skillnaden mycket stor.
- Nordomkring polcirkeln inträffar omkring denna tid den period då solen inte går ner alls (midnattssol). På motsatt sida av jordklotet råder då polarnatt.
- Atmosfärisk brytning och solskivans utsträckning gör att upplevd soluppgång sker något tidigare och solnedgång något senare än om jorden saknade atmosfär, vilket förlänger den verkliga dagslängden vid solståndet.
- Den tidpunkt på året för den tidigaste soluppgången eller senaste solnedgången sammanfaller inte alltid exakt med solståndet — detta påverkas av jordens elliptiska bana och tidsförskjutningar (s.k. ekvationen för tiden).
Kulturell betydelse
Runt solståndet finns många traditioner och högtider. I Sverige firas ofta Midsommar i slutet av juni (vanligtvis på en fredag mellan 19 och 25 juni) med majstång, dans och fester. Andra kulturer har sina egna firanden kopplade till årets längsta dag eller till jordbrukscykler.
Snabba fakta
- Datum: ofta 20–22 juni, vanligtvis 21 juni.
- Betydelse: längsta dag på norra halvklotet, kortaste på södra halvklotet.
- Astronomisk orsak: jordens axellutning (~23,44°) i förhållande till sin bana runt solen.
- Fysiska effekter: midnattssol vid höga nordliga breddgrader; längre växtsäsong i tempererade områden.
Den 21 juni är alltså både ett praktiskt kalendermärke och en tydlig astronomisk händelse — en tidpunkt då jordens lutning bestämmer dagsljusets fördelning över planeten, och som har starka kulturella kopplingar i många delar av världen.