2012 (MMXII) var ett skottår som började på söndagen i den gregorianska kalendern.

År 2012 var det internationella kooperativåret och Alan Turing-året.

Skottåret 2012 — kalender och datum

Som skottår innehöll 2012 366 dagar—en extra dag inföll den 29 februari. I den gregorianska kalendern är huvudregeln att ett år är skottår om det är delbart med 4, såvida det inte är delbart med 100 om det inte också är delbart med 400. Eftersom 2012 är delbart med 4 och inte med 100 var det ett skottår.

År 2012 började på en söndag (1 januari) och avslutades på en måndag (31 december). Skottårsplaceringen påverkar bland annat veckodagar för helgdagar, beräkning av åldrar och vissa ekonomiska och administrativa scheman som följer kalenderår.

Internationella kooperativåret (IY2012)

FN förklarade 2012 till Internationella året för kooperativ (International Year of Cooperatives) för att uppmärksamma kooperationernas bidrag till ekonomisk utveckling, sysselsättning, social inkludering och fattigdomsminskning. Initiativet syftade till att öka kännedomen om kooperativ som verksamhetsform och stimulera politiskt stöd och ramvillkor för deras utveckling.

Den internationella kooperativrörelsen, främst genom International Cooperative Alliance (ICA), organiserade en rad aktiviteter under året: konferenser, nationella kampanjer, studier och utställningar. Temat som ofta användes i kommunikation var i ungefärlig översättning: ”Kooperativ bygger en bättre värld”. Många länder uppmuntrades att synliggöra kooperativens roll i lokala samhällen och i hållbar utveckling.

Alan Turing-året — Turingcentenary

År 2012 markerade 100-årsjubileet av födelsen av Alan Turing (född 23 juni 1912). Turing var en brittisk matematiker, logiker och pionjär inom datavetenskapen vars arbete fått avgörande betydelse för modern datateori, artificiell intelligens och kryptanalys.

  • Turingmaskinen (1936): en teoretisk modell för beräkning som lade grunden för begreppet algoritm och beräkningsbarhet.
  • Andra världskriget: Turing arbetade vid Bletchley Park med att knäcka Enigma-koder, en prestation som bidrog väsentligt till de allierades underrättelsearbete.
  • Artificiell intelligens: i artikeln "Computing Machinery and Intelligence" (1950) föreslog han det som senare kallats Turingtestet—ett tidigt och inflytelserikt tankeexperiment om maskinellt tänkande.
  • Biologisk morfogenes: senare i sin karriär publicerade han arbete om mönsterbildning i naturen (morfogenes), vilket visade hans bredd som forskare.

Centennialåret 2012 innehöll många hyllningar och evenemang världen över: akademiska konferenser, utställningar, specialutgåvor av böcker och filmer samt andra minnesarrangemang som syftade till att sprida kunskap om Turings vetenskapliga bidrag och hans livsöde. Jubileet bidrog till förnyad uppmärksamhet kring hans betydelse för modern teknik och etik.