Januari (Jan.) är årets första månad i den julianska och gregorianska kalendern och ligger mellan december (föregående år) och februari (innevarande år). Den har 31 dagar.
Januari börjar på samma veckodag som oktober under vanliga år och april och juli under skottår. Januari slutar på samma veckodag som februari och oktober under vanliga år och juli under skottår.
Namnet och historia
Januari är uppkallad efter den romerske guden Janus, som hade två ansikten — ett som såg bakåt och ett som såg framåt — vilket gjorde honom till en passande symbol för början av året. I den tidiga romerska kalendern fanns ursprungligen tio månader; januari (och februari) lades till senare, ofta tillskrivna kung Numa Pompilius. Det var först med reformer, bland annat den julianska kalendern, som januari fastställdes som årets första månad.
Kalenderegenskaper — varför veckodagarna upprepar sig
Att januari börjar och slutar på samma veckodagar som vissa andra månader beror på hur många dagar varje månad innehåller och hur skottår påverkar förflyttningen av veckodagar. Eftersom januari har 31 dagar (31 ≡ 3 modulo 7) flyttas nästa månads startdag med tre veckodagar i förhållande till januari. I skottår läggs en extra dag i februari och det ändrar vilka månader som hamnar på samma veckodag.
Högtider och traditioner
- Nyårsdagen — 1 januari är allmänt firad världen över som årets första dag.
- Trettondedag jul / Epifani — 6 januari är helgdag i flera länder, bland dem Sverige, och markerar slutet på juletiden för många kristna traditioner.
- Ortodox jul — firas 7 januari i de ortodoxa kyrkor som använder den gregorianska kalendern för civila datum (detta motsvarar 25 december i den julianska kalendern).
- Nationella högtidsdagar — flera länder har egna viktiga datum i januari, exempelvis Australien (Australia Day, 26 januari) och USA (Martin Luther King Jr. Day, tredje måndagen i januari).
- Flytande högtider — vissa helger som kinesiska nyåret kan inträffa i januari eller februari beroende på månkalendarens cykel.
Astronomi, klimat och symboler
I norra halvklotet infaller mitten av vintern i januari med korta dagar och ofta kallt väder; i södra halvklotet är det mitt i sommaren. Astrologiskt tillhör de flesta dagarna i januari stjärntecknet Stenbocken (ungefär 22 december–19 januari) följt av Vattumannen (ungefär 20 januari–18 februari).
Symboler: vanlig födelsesten för januari är granat, och vanligt förekommande födelseblommor är nejlika och snödroppe.
Praktiska noteringar
- Januari har alltid 31 dagar.
- Den medför ofta återstart och nystartsteman i kulturer och organisationer — nyårslöften, budgetår, skolstarter i vissa länder.
- På grund av veckodagsmönster kan planering för återkommande veckodagsevenemang förenklas genom att känna till vilka månader som delar veckodagar.
Sammanfattningsvis är januari en månad med både historisk betydelse som årets början och praktiska kalenderegenskaper som påverkar veckodagsmönster, firanden och årscykler i både vardag och kultur.



.jpg)




.jpg)


